Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Upprepade utredningar* om de arbetande och mindre bemedlades
lefnads-lörhållanden i Stockholm belysa med hjärta färger del elände, som bristande
tillgång på arbetarebostäder eller mindre lägenheter förorsakat. I dessa
arbeten saknas icke, man kan säga, fasansfulla skildringar af trångboddheten
inom den fattigare befolkningen och bekräftelse på hvad en författare härom
yttrat r »Ur sedlig synpunkt ej mindre än ur sanitär, är delen af vårt
ar-betarelifs kräftskador, att inneboendesystemel spelar den roll, som det gör
inom den arbetande klassens hemlif. Detta alstrar en råhet i sederna och
en förvildning i tänkesätten, som ingen statistik kan komma på spåren, men
hvarom sedeskildraren — med risk all förlora sitt goda namn och rykte
— ensam kan gifva en aning. Det förstör kvinnornas heder och männens
an-svarighelskänsla, ja, det torde ej vara utan skuld i den lastens brådmogenhel
hos barn vid 12 år — och stundom därunder— hvarom fattigläkare,
präster och alla, som haft med fattigvården att göra kunna berätta ja, som
ej sällan kan iakttagas på galorna».
Bostadsbristen framkallade emellertid en betydlig
byggnadsverksamhet, som särskildt afsåg uppförandet af bostäder för de mindre
bemedlade. Staden och större industriella verk byggde bostadshus åt sin
arbetspersonal. Många arbetareföreningar uppförde byggnader, alsedda att bebos
af sina föreningsmedlemmar. Det kunde däremot icke tillkomma
fattigvårds-nämntien att upplöra boningshus eller uthyra bostadslägenheter ål husvilla.
Nämnden hyste den åsikten, all staden icke borde beträda en dylik väg. »Del
lär icke kunna förnekas, alt det är förenadt med stora betänkligheter all
låta kommunen ingripa till alhjelpandc af nu ifrågavarande
missförhållanden i vidsträcktare mån, än som erfordras till afvärjande af verklig nöd».
Tyvärr blef denna nöd slutligen så stor, att vederbörande myndigheter måste
allvarligen inskrida.
Efter utredning af förhållandena på hösten 1872 fann man visserligen,
alt då endast 68 familjer voro husvilla, men det visade sig snart, alt
bostadsbristen hade en vida större utsträckning. Den bekantgjordes för
allmänheten genom en till K. Maj:t ställd skrifvelse af ett flertal husvilla och andra
för deras belägenhet ömmande personer, hvilka anhöllo, alt stadens
myndigheter måtte vidtaga åtgärder för att värja mot elände hundradetals
människor. Man fick då veta, huru obemedlade familjer, af hvilka de flesta hade
ett betydligt antal barn, blifvit husvilla och måst taga sin tillflykt till
vindar eller uthuslägenheter, där de under den annalkande vintern icke kunde
bereda sig skydd mot kölden. Man erfor, att för en och annan, som ej
1 Undersökning af arbctarncs bostadsförhållanden i Stockholm enligt uppdrag verkställd
af Karl Key-Åberg och aflämnad den 13 maj 1897.
Statistisk undersökning angående bostadsförhållandena i Stockholm åren 1900 och 1902
verkställd af J. Guinchard och aflämnad den 15 okt. 1903.
Material till bedömande af hamnarbctarncs 1 Stockholm lefnadsförhållandcn, insamladt
af Knut A. Tengdahl. Skrifter utgifna af Lorénska stiftelsen n:r 13, 1897.
Jfr. »Ett rum och kök>. Några detaljer från senaste bostadsräkningen i Stockholm
af G. Sundbärg, Social Tidskrift N:o 8, 1901.
* Arbetareförhållanden af Gustaf af Gcijerstam. I Stockholm, utg. af E. W.
Dahlgren, 1897, D. III, s. 75.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
