Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På Frälsningsarmén har ytterligare staden, mot årligt understöd,
öfver-låtit en af sina 1S91 inrättade värme- och läsestugor. Den andra skötes,
likaledes mot godtgörelse, af Godtemplarorden. Dessa värmestugor upplåtas
afgiftsfritt under vintermånaderna för en hvar, som är däraf i behof, och
hållas öppna från klockan 12 på dagen lill klockan 7—8 på aftonen. Inom
dessa lokaler erhålla de liärhergerade skydd mot väder och vind — och mot
frestelsen att sitta på krogen. De hafva tillfälle att åtminstone nödtorfteligen
laga sina kläder och skodon, hvartill erbjudes dem fria materialier och hjälp
af en arbetskunnig förman. Under vintern 1903—1904 var Frälsningsarméns
värmestuga i Stadsgården besökt af 44,585 och Godtemplars värmesluga vid
Olofsgatan af 19,184 personer.
Endast för husvilla, som hade hemortsrätt i hufvudstaden, ansåg sig
fattigvårdsnämnden manad att anordna tillfällig hemvist. Ett undantag
härifrån gjorde nämnden, då den 1885, i en vid Prnstgårdsgatan förhyrd lokal
öppnade en »Asyl för fattiga barnaföderskor och deras späda barn».
Närmare angifves asylens ändamål i ett 1886 ulfärdadt reglemente1,
nämligen »alt lemna erforderlig fattigvård åt sådana behöfvande barnaföderskor,
hvilka, tillhörande annan kommun än Stockholm, äro efter utskrifning från
barnbördshusel ur stånd alt då genast med arbete kunna sig och sina barn
försörja».
Under den långa perioden af bostadsbrist egnade Allmänna
Skyddsföreningen sina krafter särskildt åt afhjälpande af nöden. Trots svårigheter
af alla slag tröttnade icke föreningens centralkommitté att fullfölja det oftast
otacksamma värfvet alt bereda skydd ät de husvilla. Väckelsen till denna
välsignelscrika gärning gaf drottning Sofia, föreningens beskyddarinna och
kommitténs ordförande. På drottningens förslag beslöt centralkommittén 1873
»att bidraga till lindring i de husvillas belägenhet genom att anskaffa en eller
flera lämpliga lokaler, som mot skälig hyra kunde upplåtas för de
nödställdas inrymmande». Centralkommittén erhöll af staden till förfogande
från 1 december 1873 de förut till samma ändamål använda lägenheterna i
Brandelska sockerbruket och i Siverska kasernen, hvarjämte den senare
erhöll till begagnande äfven ett boningshus inom fabriksföreningens
egendom vid Södermannagatan. 1 dessa härbergen blefvo under den närmaste
tiden inhysta ända till 212 personer, hvaraf 136 barn. 1 stället för att
småningom minska antalet lokaler, måste centralkommittén det följande
året ytterligare söka förskaffa sig större utrymme. Det ställdes då till dess
förfogande salarna i den gamla gäldstugan i Staden och i Fåfängan på
Sab-batsberg. Under de första månaderna 1876 beredde sålunda kommittén
tak öfver hufvudet åt omkring 744 personer, hvaraf 183 män, 83 kvinnor
och 478 barn.
I det s. k. sockerbruket — som egentligen var afsedt lill reservsjukhus
för garnisonen — voro inhysta 410 personer. Under sommaren skulle
1 Reglemente för Stockholms stads Fattigvårdsnämnds asyl för fattiga barnaföderskor
och deras späda barn. Af Fattigvårdsnämnden gilladt och faststäldt den 18 Januari 188G.
l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
