Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ändamål, såsom för alt verkställa trädgårdsarbeten, biträda vid flyttningar,
såga ved, bära vatten och mangla kläder o. s. v. äfvenså någon gång för att
meddela undervisning, föra räkenskaper, förestå bageri eller annan
aflärsrö-relse. För utförandet af åtskilliga arbeten stannade hjonen icke sällan långa
tider hos rekvirenten, vare sig denne bodde inom eller utom staden. Detta
kunde icke vara lill båtnad för bjonen, som inrättningen skulle söka »ombilda
till ordentliga och gagneliga samhällsmedlemmar». Härtill bidrog icke heller,
att de ända till 1877 ålades att deltaga i eldsläckningsarbetet inom staden.1
Vid de på den liden ofta påkommande eldsvådorna rycktes hjonen från sina
vanliga sysselsättningar och arbetade ofta dagar och nätter utan att komma
tillbaka lill inrättningen. Den nästan okontrollerade frihet, som sålunda gafs
de utomhus sysselsatta bjonen, framkallade missbruk af svåraste art. Den
minskade arbetslusten hos dem och förryckte disciplinen inom inrättningen.
Bevisligen ha utarbetena icke bidragit till att förskalfa anstalten ett bättre
anseende eller hjonen större moralisk kraft till återupprättelse.
Af hvad som nu är sagdt, framgår, alt i fråga om ledning och skötsel har
Arbetsinrättningen under åren undergått väsentliga förändringar, af hvilka de
flesta torde få anses såsom stora förbättringar. Att detta kunnat ske, oaktadt
de mest ogynnsamma förhållanden, länder inrättningens styrelse och
före-ståndare till heder. Ett definitivt ordnande af arbetsanstalten kan först
företagas efter dess inflyttning i de uppförda nya lokalerna. Därvid bör icke
glömmas, atl många svårigheter möta vid organisationen af en
fattigvårdsinrätt-ning afsedd att uppfylla flera ändamål, såsom förevarande inrättning, hvilken
kanske torde komma att på samma gång omhändertaga arbetshjon och
försörjningshjon. De olägenheter, som voro förenade med sammanförandet af
dessa olika hjon inom en och samma anstalt, gåfvo fattigvårdsnämnden
anledning atl 1864 söka ombilda inrättningen lill hvad den ursprungligen afsåg
att vara eller en tillfällig tillflyktsort för arbetsföra personer. Af den
dessförinnan rådande sammanblandningen af hjon följde, alt äfven de arbetsföra
hjonen läto sig behandla såsom försörjningshjon, hvarigenom deras arbete
förlorade högst betydligt i kraft och produktivitet. En falsk föreställning om
arbetsförpliktelsen måste skadligt inverka icke minst på de arbetsskyldiga,
som i inrättningen interneras för att med sitt arbete aftjäna en skuld till
fattigvården. Då antalet dagar för vistelsen inom inrättningen användes
såsom värdemätare för del aftjänade skuldbeloppet — en dag beräknades förut
till 75 öre för man och 50 öre för kvinna men värderas numera till 1 kr. 50
för man och 75 öre för kvinna — blir en dylik värdesättning, om
arbetsintensiteten minskas, alldeles missvisande. Skuldbeloppen ha alltid varit
betydligt olika, somliga ha uppgått till 5 å 6 kr., andra till 900 å 1,000 kr. och
någon gång därutöfver. Det är lätt alt uträkna, huru lång tid skuldsatta
personer behöfva för att blifva utskrifna från inrättningen. Men i många fall
1 Sedan 1846 vnr vid inrättningen stationerad en af stadens sprutor. På styrelsens
framställning erhölls 1868 distrikssprutan n:o 12, lör hvilken inrättningen tillhandahöll en
vaktmästare och 34 man förutom 1 förman och 12 man för tillbringaren. Vid inträffande eldsvådor
utgick ersättning till inrättningen med 1 r:dr 50 öre för hvarje man samt 3 r:dr till
vaktmästaren. Sprutan återlämnades 1877 till brandchefen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
