- Project Runeberg -  Fattigvården i Stockholm från äldre till nyare tid /
381

(1906) [MARC] Author: Joseph Müller
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

För att dylika och andra föreskrifter skola blifva effektiva, erfordras
i första rummet, att den tjänstgörande personalen ådagalägger punktlighet
och noggrannhet. Denna oafbrutna vaksamhet kan alstra stränghet. Men
de tider äro länge sedan förbi, då ett hjon, som bestulit inrättning,
därstädes underkastades prvgelstrafT, och därefter med pass afsändes till sin
hemort. Denna brutala hårdhet, som äfven användes mot kvinnor, utbyttes
dock snart med en humanare behandling. Ett uttryck häraf är bland flera
andra det försök, som 1878 gjordes atl inom inrättningen upprätta en
»elitklass» i afsikt »att höja de intagne hionens begrepp i sedligt hänseende
samt deras arbetsvillighet och dymedelst hos dem väcka håg alt för
framtiden försörja sig med ärligt arbete utan Inrättningens einellankommande
hjelp». Elitklassen skulle bestå af högst 25 bland de hjon, som kunde anses
därtill mest förtjänta. De skulle inkvarteras i ett särskildt logement samt,
då de utgingo i arbete utomhus, förses med mössor, hvarå inrättningens
nummer skulle fästas icke, såsom vanligt, frampå ofvan skärmen, utan
inuti kullen, samt med läderskor utan träbottnar. Genom dessa och andra
förmåner, som inrättningen kunde bereda ifrågavarande hjon, säger
förslagsställaren, själf ledamot i styrelsen, »kunde den, som har något anlag till godt,
få fullfölja sin båg att hålla sig uppe, vänja sig vid ett ihärdigare arbete
än nu ’i genomsnitt åstadkommes, komma underfund med sin fönnåga atl
försörja sig sjelf och oupphörligt ulgöra en ädelt eggande sporre till
förbättring på de öfriga».1 Försöket misslyckades, såsom var att vänta, enär hjonen
endast sällan förmådde motstå sina olyckliga vanor och svagheter.

De flesta förseelser, till hvilka hjonen gjort sig skyldiga, voro rymningar
och dryckenskap. Några af de vanligare orsakerna, som förmådde hjonen
till rymning, böra kanske anföras. Alla remitterades till inrättningen af
polismyndigheten. Somliga voro anhållna på grund af mindre förseelser såsom
bettlande, andra lill följd af lösdrifveri dömda till arbete på viss tid.
Naturligtvis betraktade dessa inrättningen såsom en straffanstalt, från hvilken de

Ur dessa må anföras några punkter: »Morgonbön förrättas hvarje dag inom logcmcntcrna;
aftonbön hålles gemensamt efter slutad kvällsvard». »Hränvin eller andra rusgifvandc drycker
få icke inom inrättningen till salu förcflnnas eller utdelas, försök att insmuggla dylika drycker
bestraffas allvarligen». »Tobaksrökning, ofrid, osnyggande vid byggnaderna, plank eller andra
än därtill anvisade platser, uppklistrande på väggarna af taflor eller dylikt, förvarande af
klädespersedlar eller annat i sängarne, likasom spottande å golf, i trappor och förstugor
förbju-des strängeligen». »Ingen är berättigad att, utan sysslomannens för särskilda fall dertill
meddelade tillstånd, verkställa arbeten för egen räkning eller till inrättningen införa materialicr
af hvad slag och beskaffenhet det vara må». — Senare ordningsföreskrifter, som sakna datum
men voro under många år gällande vid inrättningen, upptagas i ofvanstående text. Dessa
föreskrifter utbyttes den 14 dec. 1905 mot en »dagordning» som enligt styrelseus beslut skulle
gälla från och med den 1 jan. 1906.

1 Styrelsen antog den 12 nov. 1878 särskilda »ordningsregler» för dessa hjon. Däri ålades
bl. a. arbetskarlen, såsom dylikt hjon kallades, »att icke under riågon förevändning bcttla.eller
tvinga sig till penningar, vare sig af arbetsgifvare eller annan person; att icke förtära hränvin
eller andra spirituösa drycker, så att han deraf blifvcr berusad; att hvarje morgon tvätta ansigtc,
hals och händer, hafva kortklippt hår och detsamma dagligen kamma, äfvensom minst en gång
i veckan tvätta fotterna samt så ofla tillfället sådant medgifver bada». Ett hjon i elitklassen
skulle på grund af allvarliga eller itererade förseelser »nedflyttas i den vanliga lijonklassen».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:20:26 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjfattig/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free