Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der i vägen derför. Ovädret skulle likväl försvinna lika
hastigt, som det uppstått. Då svenska garnisonen i Wiborg
natten till den 21 Jan. förde en mängd hövagnar öfver den
bro, som förenar vestra delen af den på en ö belägna
fästningen med fasta landet, trodde moskoviterna att en större
förstärkning intågade, hvarföre de samma natt i största
tysthet upphäfde belägringen och drogo sig tillbaka. Blott några
tusen man qvarlemnades att dölja återtåget; men dessa
bortjagades snart af Bagge. Äfven den del af fiendens armé,
som infallit i Savolake, tvangs att hastigt retirera till
Keks-holm. Då den moskovitiske czaren ej vidare såg sig kunna
uträtta något mot Finland samt dessutom redan börjat rigta
sina planer på svärdsriddarnes besittningar i Estland,
Liff-land och Curland, ingick han den 15 Mars med konung
Gustaf en vapenhvila på 6 månader, för att underhandla om
fred. Men den sednare hade så litet förtroende till hans
upprigtighet och var ännu så betagen af räddhåga öfver det
sista infallet, att han på våren lät öfverföra stora
förstärkningar från Sverge samt öfver hela riket uppbjuda hvar tionde
man. Först sedan han sålunda satt Finland i godt
försvars-skick och lemnat öfverbefälet åt hertig Johån, återvände han
till Stockholm, der han inträffade den 8 Juli. Han påetås
ej hafva trott sig kunna försvara Finland med mindre än
30 000 man, hvaribland 6 å 8 000 man rytteri — en för den
tiden betydlig härsmagt. Snart derefter sändes erkébiskopen
Laurentius Petri, biskop Agricola och Stén Erikson
Leijon-hufvud till Moskwa att mäkla fred, hvilken äfven slöts den 2
April 1557 på 30 år, samt på vilkor att gränserna skulle blifva
som förut, men närmare utstakas af 100 män från hvardera sidan.
Enligt en uppgift från slutet af Gustaf I:s regering öfver
Sverges i fred underhållna krigsmagt, skulle densamma då
bestå af något öfver 15 000 man. Förmodligen uppställde
Finland, efter hvad sedermera alltid varit vanligt, ungefär J deraf.
Detta öfverensstämmer äfven med ofvanstående uppgift om
Finlands befolkning, emedan en procent af densamma
vanligtvis är den styrka, till hvilken den stående armén i ett land
uppgår. Enligt samma beräkning skulle följaktligen ^svenska
rikets dåvarande befolkning uppgått till 1 A million
menni-skor, hvilket äfven bekräftas genom andra uppgifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
