Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fasta orterna förordnat dem, som ansågos vara Sigismund
tillgifhe. B. Severinson och K. Fleming till Kaskas voro
kommendanter i Åbo, S. Fineke i Tavastehus, M. Gödeke i
Nyslott, A. Tavast på Keksholm, M. Kruus på Wiborg, A.
Stål arm i Narva och M. Boije i Reval. Den styrka,
Fleming hade till sitt förfogande, ansågs utgöra omkring 5 000
man, hvaraf 2 500 ryttare. Derjemte började han bygga
krigsskepp vid Pikkala i Nyland. Hans mening var att på våren
1597 med hela sin styrka gå öfver till Sverge för att
understödja Sigismund, som vid samma tid förmodades komma dit
från Polen.
Å sin sida ämnade äfven hertig Carl redan samma år gå
öfver till Finland med 6 till 8 000 man för att underkufva
Fleming och Sigiemunds anhang; men som rådet då satte
sig deremot, måste han afstå från sin plan. I Oct. sände
Sigismund eri beskickning till Sverge, för att protestera mot
Söderköpings riksdags beslut. Hertigen svarade härå i
så-dane ordalag, att det för alla blef tydligt, det han ville
tillegna sig kunglig magt och myndighet, hvarigenom han
förlorade många af sina hittills varande anhängare, särdeles
bland adeln och det högre presterskapet. I förlitan på
bor-gerskapete, det lägre presterskapets och framför allt
böndernas tillgifvenhet, afsade han sig då den 2 No v.
riksförestån-dareskapet, förbehållande sig likväl att nedlägga sin magt i
ständernas händer, hvilka för detta ändamål i Febr. 1597
skulle samlas i Arboga, då han äfven hoppades få medel att
qväsa Fleming. Följden blef den han hade beräknat,
nem-ligen att en allmän oro uppkom bland hans anhängare..
Innan hertigens och Flemings planqr mot hvarandra
kommit till mognad, skulle likväl ett sorgespel utföras i Finland,
som häftigt upprörde detta land. Ofvan är flera gånger
om-nämndt, huru våldsamt ryttarne förforo mot bönderna, hos
hvilka de vora inqvarterade och hvilka härigenom utarmades.
Likaledes huru bönderna mångfaldiga gånger fåfängt klagade
hos Fleming. Denne, som af Sigismund lemnades nästan
alldeles utan medel, hade i sjelfva verket ingen annan utväg att
underhålla det krigsfolk, som skulle bevara Finland åt
Sigismund. Slutligen blef trycket likväl för starkt, att längre
kunna fördragas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
