Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
viterna, vände han om till Taipale och försökte derifrån
framrycka på strandvägen utmed Ladoga. Men då moskoviterna
äfven derstädes hade stängt vägen, drog han sig tillbaka till
Rautus, der han slog läger. Vid Rautus försökte
moskoviterna öfverrumpla honom natten till den 14 Juli; men då
detta misslyckades, erbjödo de strid på öppna fältet, hvilken
likväl aflopp så, att de i grund blefvo slagne och skingrade;
såväl de finska bönderna, som soldaterna höllo sig dervid
ganska tappert.
Samtidigt med ofvan skildrade händelser ryckte en tredje
moskovitisk skara in i Nyslotts län samt härjade, under
begående af de rysligaste grymheter, flera mil på andra sidan
Nyslott. Staden uppbrändes och slottet belägrades.
En fjerde skara inryckte i Kajana. Derstädes var
befolkningen befriad från utskrifning, mot vilkor att hvarje
.mansperson mellan 15 och 60 år öfvades tvenne gånger om
året, nemligen vid vinter- och sommarmarknaden. Man anser
den sålunda beväpnade styrkan hafva uppgått till 600 man,
hvilken dock hade mycket gammalmodig beväpning. Desse
mottogo likvisst moskoviterne så tappert, att de ledo tvenne
nederlag, som tillsammans kostade dem 1 100 man.
Underrättelsen om moskoviternes inbrott i Inger mani and
och Kekeholme län anlände till Stockholm den 12 Juni och
förorsakade derstädes stor bestörtning. Rådet sammanträdde
genast, för att rådslå om, huru Finland skulle understödjas.
Något krigsfolk hade man dock svårt att undvara, emedan
konungen utdragit större delen mot Polen samt återstoden
måste hållas i beredskap mot Danmark och Holland, hvilka
staters hållning var ganska tvetydig. Allenast en liten
eskader af krigsfartyg kunde, under befäl af vice-amiralen G.
Wrangel, afsändas, hvilket skedde i slutet af Juni eller
början af Juli. Deremot utfärdades (af den 27 Juni) noggranna
föreskrifter, huru finname skulle hjelpa sig sjelfva:
nästkommande års utskrifning borde genast verkställas samt gå lika
öfver frälse-, som krono- och skatte; adeln skulle fördubbla
sin rusttjenst; andra ryttare och dragoner, borde uppsättas i
de utgångnes ställe; äfven några gärder, som blifvit beslutade
för nästa år, skulle i stället utgå detta o. s. v. Redan före
framkomsten af rådets skrifvelse, hade landshöfdingarne emed-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
