- Project Runeberg -  Anteckningar rörande finska arméens och Finlands krigshistoria. Särskildt med afseende på krigen emellan Sverige och Ryssland 1788-1790 samt 1808-1809 / Del 1 /
223

(1870) [MARC] Author: Julius Mankell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jakande svar inlopp från Ankarstj erna. Inskeppningen
börjades oförtöfvadt och fortsattes sedermera oafbrutet i fjorton
dagar. För att påskynda densamma lät Lybecker, fastän
ingen fiende hördes af, på ett grymt sätt hasa eller döda. alla
hästar, som medfördes, till ett antal af 5 000, hvilket uppväckte
stor ovilja mot honom. Derpå uppfördes en förskansning af’
timmer, utanför hvilken hästarne lades såsom
annalknings-hinder. Slutligen uppstod den 20 Oct. en häftig storm, som
afbröt inskeppningsarbetet; då voro likvisst de fleste
öfver-förde, med undantag af 800 sachsare (hela Boyes och hälften
af Zeulenburgs bataljon). Dessa anföllos den 22 af
mosko-viterne; och fastän de i 9 timmars tid med största tapperhet
försvarade sig, blefvo de likväl slutligen öfverraannade och
till större delen nedhuggne. Några dagar derefter, sedan
stormen lagt sig, utskeppades armén i Björkösund å fasta
landet, hvarifrån den dels gick till Wiborg, dels hem till
rotarne.

Så slutade detta krigsföretag, hvaraf man lofvat sig så
mycket, men som misslyckades genom befälhafvarens
exempellösa feghet, oskicklighet och bristande förutseende, samt
framför allt i följd af den djupt inrotade tron på moskoviternes
ofantliga öfverlägeenhet, hvilken redan föranledt och ytterligare
skulle föranleda så många motgångar för de svenska vapnen*

Återvändom nu till svenska hufvudhären i Ukrajne, hvaraf
vid början af år 1709 större delen låg i q varter mellan Sula
och Psjol, under det konungen med en mindre del
öfver-skridrt sistnämnde flod och framryckt till Wiprek, som
blif-vit inneslutet, samt till Suckow, der högqvarteret uppslogs.
Den 7 Jan. lät Carl XII storma Wiprek, hvilket företag dock,
såsom bekant är, med betydlig förlust misslyckades; staden
gaf sig dock straxt derefter och uppbrändes. De öfver Psjol
gångna trupperna förlädes derefter i qvarter. Under Januari
var czarens högqvarter i Lebedin; vester om Sula var
dessutom en corps af 20 000 man under Scheremetieff framskjuten
samt öster om Worskla en annan af 10 000 man under Rönne;
till Wolhynien sändes 16 000 man att hjelpa det mot Stanislaus
fiendtliga partiet i Polen. I medlet af Febr. gick Carl XII med
13 reg:ter (9 å 10 000 man) vid Opoznia öfver Worskla, för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:14:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjfinarme/1/0227.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free