Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
galerflottan, det bästa vapnet i skärgårdarne, använd vid vestra
kusten. Afven stora flottans utrustning i Carlskrona hade
påbörjats; men den gick, i anseende till penningebristen,
ganska långsamt. Deremot hoppades man, kanhända allt för
mycket, på engelska flottan, som redan tidigt på sommaren
under amiral Norris befäl anlände till Öresund.
Czaren hade emedlertid redan ganska tidigt börjat
misstänka att svenska regeringen ändrat politik. Och då han
snart insåg, att svenska regeringen genom
fredsunderhand-lingarne på Aland blott sökte vinna tid att skaffa sig nya
bundsförvandter, lät han utrusta både sin segel- och
rodd-flotta, på hvilken sednare en stark armé inskeppades; och i
början af Juli seglade han öfver till Aland. Svenska
regeringen, som just ej påskyndat underhandlingarne med
England, i» förhoppning att kunna vinna bättre vilkor, än som
erbjödos, hastade, vid underrättelsen om ryska flottans
annalkande, att den 11 Juli sluta fred, för att erhålla engelska
flottans bistånd. Men det var redan för sent.
Den 11 Juli visade sig ryska flottan utanför
Norrtelje-fjärden; dess styrka uppgifves något olika, till 26 ä 30
ör-logsfartyg och 130 till 150 galerer, förutom ett stort antal
slupar och skärgårdsbåtar, samt till 30 eller 40 000 man
soldater. Medan örlogsfartygen kryssade på något afstånd från
kusten, började galerflottans besättningar göra landstigningar.
Den 13 delade sig galerflottan i trenne afdelningar, afhvilka
den ena gick norrut-utmed Uplandskusten, den andra
stannade utanför Stockholmsskären och den tredje gick söderut
till Södermanland och Östergötland. Den förstnämnde
framträngde under sednare hälften af Juli med stor skyndsamhet
samt landsatte öfverallt soldater och kossacker, hvilka brände
alla bruk och gårdar, som de kunde nå, antände skogarne
och förstörde den växande grödan, samt bortförde eller dödade
husdjuren; men efter välförrättadt arbete gingo de hastigt
åter ombord, hvarigenom de små rytteri-afdelningarne och
det öfverallt uppbådade landsfolket ingenstädes fingo tid att
mangrannt samla sig, utan blott kunde uppträda i mindre hopar,
i följd hvaraf försvaret i väsendtlig mån försvagades. Sedan
nämnde afdelning i slutet af Juli förgäfves försökt intränga till
Gefle,der gen.-löjtn. Hamilton vidtagit kraftiga försvarsanstalter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
