Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men deremot återfick det öfriga Finland äfvensom 2 millioner
rdr samt rättighet att årligen från Liffland utföra spanmål
till ett värde af 50 000 rubel.
Sålunda slutade för denna gång det olyckliga Finlands
lidanden. Landet var alldeles utblottadt på folk genom Carl
Xll:s beständiga rekryteringar och utarmadt genom hans
tunga kr i ge gärd er samt moskoviternes nioåriga plundringar
och utpressningar, i förening med pestens härjningar.
Folkmängden beräknas vid samma tid hafva minskats till 150 å
200 000 personer. Huru mycket folk, som direkt blifvit
upptaget för arméns behof, är naturligtvis svårt att med något
anspråk på säkerhet afgöra. Den första uppsättningen af
indelta armén torde under tiden mellan krigets utbrott och
1708 en gång blifvit omsatt; den andra uppsättningen gick
förlorad vid Liesna, Pultava och Riga o. s. v. Likaledes
kan man antaga, att dubbleringsarmén samt tre- och
fem-männingsregrterne tvenne gånger blifvit omsatte; detta gör
tillsammans 40 till 50 000 man af landets kraftigaste manliga
befolkning.
Genom freden i Nystad minskades Wiborgs kavalleri med
270 nummer, så att blott 730 återstodo, och Wiborgs infanteri
med 450 nummer, så att blott 569 återstodo. Wiborgs
infanteri kallades hädanefter Kymmenegårds bataljon.
Omedelbart efter freden år 1721 förvandlades äfven alla finska
kaval-leriregementer till dragoner; Åbo läns och Björneborgs
ryttare kallades för Lifdragoner, Nylands och Tavastehus för
Nylands dragoner samt återstoden af Wiborgs kavalleri för
Karelens dragoner. Den 155 nummer räknande adelsfanan
uppfordrades sedermera icke, utan erlades för manskapet
vakans-afgift; befälet behölls dock fulltaligt till 1792, då dess
boställen och indelningar, i mån af afgång, till kronan indrogos.
Under frihetstiden utvecklade sig den redan i slutet af
Carl XH:s regering förekommande s. k.
vargeringsinrättnin-gen. Den var ursprungligen afsedd till rot- och rusthållares
lättnad samt bestod deri, att under fredstid en karl för hvarje
rote- och rusthåll mot vissa mindre förmåner förband sig att
i krigstid fylla uppstående vakanser, hvarigenom de då alltid #
uppdyrkade legorna undvekos. Längre fram, under Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
