Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några eröfringar, något längre framträngande på det
fiendt-liga området samt några deraf följande större truppsamlingar,
utan man inskränkte sig att försvara, det man innehade,
hvarföre armeerna splittrades i små afdelningar vid alla
vägar, som förde öfver gränsen, och hvilka afdelningar
ömsesidigt sökte oroa hvarandra genom större eller mindre infall.
Dylika kordongartade uppställningar öfverensstämde äfven
fullkomligt med den* tidens krigsbruk; ty ännu hade icke
Napoleon framträdt och visat den förvånade verlden, hvad
som kunde uträttas genom hastiga concentreringar samt i
allmänhet genom armeernas större sammanhållning.
En omständighet, som ytterligare minskade krigslågane
häftighet vid denna tid, var de öfliga långa vinterqvarteren,
hvilka i verkligheten kunde betraktas såsom tyst
öfverens-komna stillestånd. Dessa vinlerqvarter, som vanligtvis varade
ett hälft år och derutöfver, förlängdes i Finland ännu mera
genom klimatets hårdhet, som medgaf större krigsrörelser till
lands allenast under 3 eller 4 månader af den vackraste
årstiden. Och äfven under denna tid förhindrades
krigsrörel-sernas snabbhet och utsträckning genom det brukliga
under-hållseättet ur magasiner, af hvilkas läge och tillgångar man
var alldeles beroende; snart skulle lik visst de franska
revolu-tionsarmeerna visa, att man kan föra krig utan magasiner
samt underhålla härarne genom reqvisitionssystemet.
Om man antager Petersburg såsom medelpunkten för
den cirkelbåge, hvilken gränsen bildar, så voro de vägar,
som derifrån i form af en solfjäder och i många förgreningar
utgingo, följande. Från Petersburg förde tvenne hufvudvägar
till Wiborg och Keksholm. Nära sistnämnde punkt delade
sig östra vägen i tvenne, nem ligen den ena öfver Sorda vala
och Ruekiala till Pelgijärvi och Tohmajärvi i Karelen, samt
den andra öfver Nyslott till Rantasalmi, o. s. v. i Savolaks.
Vid Wiborg delade sig vestra vägen i trenne, nemligen den
ena öfver S:t Peters och Ruokolaks till Puumala och Sulkava
o. s. v. till Savolaks, den andra till Willmanstrand och den tredje
till Fredrikshamn. Från Willmanstrand förde åter trenne
vägar in på svenska området, hvaraf den ena gick öfver
Savitaipale, Parta- och Kärnäkoski-passen, Suomenniemi och
Kyrö till Porosalmi, Christina och S:t Michel, den andra öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
