Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rycka på landsvägen. Men de sednare möttes då af en så
häftig eld från fiendens artilleri, att de råkade i oordning och
måste kasta sig in i skogsdungen omkring 400 alnar från
fienden och till venster om vägen, på hvilken sednare
kanonerna lemnadee qvar utan betäckning.
I detta ögonblick hade möjligtvis ett anfall från ryssarnes
sida kunnat afgöra striden till deras fördel. Men då de
försummade detsamma, beslöt Ehrenroth att ensam storma
Hauk-kala, hvilket han äfven verkställde med sina tappra
bjöme-borgare. Osterbottningarne framryckte då ånyo öfver en träskig
åker mot byn, och inom en kort stund voro ryssarne med
stor förlust utdrifue mot Puiko-sidan, sedan de nödgats lemna
artilleriet och det norr om byn belägna lägret i sticket.
Förföljelsen fortsattes genast ifrigt, hvarvid äfven
kavalleriet medverkade, till dess man några tusende alnar norr om
Haukkala påträffade Tolls afdelning, som vid kanondundrets
början öfvergifvit sin ställning ,vid Puiko för att skynda
Schultz till bistånd. En ny fäktning uppstod, som likväl
snart afslutades genom ankomsten af Gahns fördröjda
afdelning, då Toll gaf sig tillfånga. Striden hade varat i 3,
timmar. Schultz lyckades undkomma i skogarne, jemte en icke
ringa del af sina trupper. Ryssarnes förlust uppgick likväl
till omkring 650 man, svenskarnes till 186. Det tagna ryska
artilleriet utgjordes af 1 sexpunding, l haubits, 3
trepundin-gar och 16 ammunitionsvagnar. Stedingk blef med anledning
af denna seger generalmajor1).
Angående Ramsays anfall på Laitasilta, känner förf. intet.
När Stedingk den 22 Juli framkom till passet, hade ryssarne
redan svängt öfver bron till andra sidan och så väl förskansat
sig, att han ej ansåg rådligt att deremot företaga något anfall.
I stället lade han sig i läger vid Säminge och Ahola samt
1) Schantz, s. 148 o. f.; Ant. om Döbeln, I, s. 119; Brakels ant., s. 36;
Jä-gerhorns beskrifning om Savolaksbrigadens fälttåg, 8. 161 o. f.; Relation i
Diverse handlingar (Krigsarkivet vol. 32); flera goda kartor i Krigsarkivet
(vol. 20). Såväl vid berättelsen om striden vid Parkumäki, som om de
båda vid Porosalmi, framkastar Jägerhorn temligen tydliga vinkar, att
Stedingk i allmänhet gerna undvikit elden samt. i det afgörande ögonblicket
förlorat besinningen, hvilket verkligen synes bekräftas genom händelsernas
gång. A andra sidan måste man medgifva, att dessa uppgifter strida mot
de underrättelser man har om hans deltagande i nordamerikanska frihetskriget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
