Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
således erhållit någon tjd att rusta sig till motstånd. Då
svenska flottan likväl var dubbelt öfverlägsen funnos ännu
många uteigter till framgång.
Den 13 Maj inseglade den i hamnens vestra sida till dess
sydligaste del och vände sedan mot nordost, för att intaga
plats utmed ryska linien. Kl. 10 böljade skottvexlingen med
flendens batterier och fartyg. Men straxt derefter uppkom
en svår storm med häftiga byar och kastningar, hvilka
hindrade fartygen att lägga sig i linie och begagna undre lagets
kanoner samt nödgade dem till en osäker eld under svåra
manövrer, då de ryska skeppen deremot lågo stilla och väl
förtöjde. Då under sådana omständigheter fögå kunde
uträttas, måste man blifva betänkt på att återigen komma ut
ur den trånga viken, hvilket likväl ej aflopp utan förlust, ithy
att tvenne linieskepp råkade på grund, det ena invid fiendens
linie och det andra på Wulfsön; det förra togs af fienden,
det sednare itändes, sedan besättningen blifvit räddad;
der-jemte måste ett skepp kasta kanonerna öfver bord. Striden
upphörde kl. 4 e. m.1). Förlusten å svenska sidan angifves
till 150 man.
Misslyckandet af detta djerfva företag gaf en svår stöt
åt hela krigsplanen. Hade detsamma krönts med framgång,
skulle svenska örlogeflottan förmodligen detta år varit
herr-skande i Finska Viken; ty den ryska flottan i Cronstadt skulle
då ensam varit för svag att våga strid, samt hade i följd deraf
förmodligen blifvit blokerad. Men sedan man nu med dubbel
öfvermagt ej mägtat förstöra en tredjedel af den fiendtliga
örlogsflottan i Reval, huru skulle man sedan med lika styrka
mägta förstöra de öfriga två tredjedelarne i Cronstadt? Intet
annat återstod derföre, än att afvakta de ryska eskadrarnes
utlöpande, samt försöka, att, innan de hunnit förena sig, slå
någon af dem särskildt, eller åtminstone i det längsta hindra
deras förening. Overksamhet var följaktligen tillsvidare
svenska örlogsflottans lott. Visserligen påstås, att hertig Carl
haft för afsigt att förnya anfallet mot revalska eskadern; föga
troligt är emedlertid, att man mot den nu förberedde fienden
skulle lyckas utföra det, som man misslyckats mot den oför-
’) Schantz, s. 51 o. f.; Gyllengranats Sjökrigshistoria; Karta i Krigsarkivet;
Bergman-Schinkel II, s. 117 (Ы1. 17).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
