- Project Runeberg -  Anteckningar rörande finska arméens och Finlands krigshistoria. Särskildt med afseende på krigen emellan Sverige och Ryssland 1788-1790 samt 1808-1809 / Del 1 /
526

(1870) [MARC] Author: Julius Mankell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till Gustaf III underrättelsen om afslutandet af kongressen i
Reichenbach (den 27 Juli) med för Ryssland högst
ofördelaktiga bestämmeleer, samt af ett förbund med England och
Preussen, hvartill ban bemyndigat sina sändebud.

Fastän Gustaf III ingalunda hade allvar med detta
för-’ bund, och detsamma för öfrigt hvarken uppfyllde hans gjorda
fordringar eller gaf honom medel i handen att fortsätta
kriget, visste han dock på ett skickligt sätt begagna sig af
Rysslands isolerade ställning och framhålla detsamma såsom
särdeles fördelaktigt, för att derigenom till trotsa sig så mycket
som möjligt i den blifvande freden. Igelström skyndade då,
att, utom gränsreglering o. s. v., bevilja både förbund och
penningar, för att motväga de andra allierades subsidier, men
vägrade att medgifva Sverges inblandning i kejsarinnans
förhållande till Turkiet. För att se, huru långt Ryssland ville
gå i eftergifter, lät han Armfelt den 8 Aug. förklara, att,
derest han ej finge bestämdt löfte om erhållande af Nyslott
och Högfors samt anspråken angående Turkiet tillfredsställde,
han nödgades afbryta underhandlingarne. Härpå kunde
Igelström likväl omöjligen gå in, i följd hvaraf äfven konferensen
för tillfället afslutades.

Då gaf Gustaf IH å sin sida efter. Han lät Armfelt d.

13 Aug. åter sammanträffa med Igelström samt nöjde sig i
^afseende på Turkiet med kejsarinnans obestämda löften. Den

14 Aug. afslöts derefter freden i Werälä, på vilkor att allt
skulle blifva såsom förut, krigsfångar å ömse sidor utan lösen
frigifvae, salut mellan krigsfartyg och fästningar gifvas enligt
särskild öfverenskommelse, samt att svenska kronan årligen
ur ryska hamnar tullfritt skulle få utföra spannmål till värde
af 50 000 rubel; de punkter, som skyndsamheten ej medgåfve
att bestämma, d. v. s. frågorna om förbund, subsidier och
gränsreglering, skulle af dertill å båda sidor utsedde
fullmäg-tige efter freden regleras1).

Freden ratificerades den 19 Augusti, hvarefter konungen
ofördröjligen hemreste till Sverge. Den 28 Aug. återkom
han till Haga och den 30 höll han sitt intåg i Stockholm,
hvarest följande dag te deum öfver freden hölls. Hertig Carl

*) Bergman-Schinkel II, s. 141 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:14:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjfinarme/1/0530.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free