Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emedlertid kunde fråga uppstå, i hvilken rigtning
återtåget lämpligast borde ske. Tvënne rigtningar erbjödo sig:
åt Åbo och Åland, samt åt Wasa och Österbotten. För den
förra lärer grefve G. Löwenhjelm i krigsberedningen lifligt
uttalat sig1). Äfven andra hafva tillrådt densamma. Man
har till stöd derför andragit den omständigheten, att
Sveaborg skulle trycka mera direkt på fl endens flank, lättheten
för finska armén att vid vårens inbrott förena sig med den
svenska undsättningsarmén, samt sedermera för båda fördelen
att med flottan på högra flanken framtränga på södra
kustvägen och kringgå fiendens ställningar. Häremot kan dock
med’ skäl, invändas, att finska armén lopp fara att svälta ihjfil
på Åland, der inga lifsmedel funnos och dit ej heller sådane
från Sverge kunde föras, emedan Ålands haf aldrig med
säkerhet någon längre tid tillfryser eller går öppet — för att ej
tala om den ännu större faran för nämnde armé, att öfver Delet
och Skiftet, som reguliert tillfrysa, efterföljas af ryska armén
samt, då ingen möjlighet fanns att vidare retirera, nödgas
dag-tinga. Klokast var således onekligen att vika undan uppåt
landet, der underhållet var säkert och utrymmet fritt.
Förf. skall snart komma till en redogörelse af
instruktionens detaljer samt till en granskning af Klingspors sätt att
uppfatta och utföra densamma. Här vill han blott omnämna
det sammanhang, i hvilket den stod till den allmänna planen
för hela kriget. Enligt densamma var det meningen, att, efter
Norges eröfring, på sommaren återtaga Finland, med
begagnande af den öfvervigt till sjöss, som genom Englands flotta
stod till buds2). I sjelfva verket kunde man äfven genom
denna öfvervigt landsätta trupper på hvilken punkt af
Finlands vidsträckta kust man behagade. Att Sveaborg härför
skulle vara lämpligast, är klart; man hade derstädes en säker
landning8punkt och ett storartadt brohufvud, från hvilket man
kunde frambryta och taga alla vester och norr derom
befintliga trupper i ryggen, eller hvarthän man i nödfall kunde
draga sig tillbaka, för att finna skydd.
Det var således under förutsättning af Sveaborgs
bibehållande, som planen till Finlands försvar och återtagande
’) Bergman-Schinkel IV, 8. 270 (noten).
2) Bergman-Schinkel IV, s. 280.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
