Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ofvan hafva vi sett den vigtiga rol, Sveaborg skulle spela
vid Finlands tillämnade återeröfring af svenskarne. Lika väl
som den svenska regeringen, insåg den ryska fästningens
ofantliga betydelse. Så länge ryssarne ej egde Sveaborg,
kunde de ej sägas ega Finland, äfven om hela landet blifvit
utrymdt af dess försvarare. Och likväl, huru föga utsigt hade
de ej att med de ringa hjelpmedel, som under vintren stodo
dem till buds, kunna eröfra detta nordens Gibraltar! Någon
regulier belägring, med löpgrafvar, minor och batterier af
alla slag, kunde ej komma i fråga vid en fästning, som var
omgifven af is; dertill fordrades i alla fall en så betydlig
be-lägring8materiel, att den under vintertiden svårligen kunde
framforslas i snödrifvorna. Lika litet hade en stormning, en
öfverrumpling, någon utsigt att lyckas mot dessa branta
vallar, som försvarades af en så talrik garnison. Återstod
således allenast en inneslutning på vederbörligt afstånd,
hvarige-nom åtminstone förbindelsen med det öfriga landet upphäfdes.
Härmed måste ryssarne äfven till en början nöja sig. Men
snart skulle det visa sig, att det fanns andra medel, än kulor
och krut eller hungersnöd, med hvilka man kunde eröfra
fästningar.
Detta arbetes begränsade utrymme medgifver naturligtvis
icke förf., att i alla dess detaljer framställa den sorgliga
tragedi, som kallas Sveaborgs belägring och öfvergång. Så
mycket har äfven i det hänseendet redan blifvit skrifvet, att
efterveriden, utan fara att begå misstag, kunnat fälla sin dom.
Må här allenast de vigtigaste militäriska tilldragelserna i sitt
inre sammanhang framställas.
Som vi ofvan sett, framkom Buxhöfden med större delen
af sjuttonde divisionen d. 2 Mars till Helsingfors, men måste
redan den 4 åter uppbryta till Tavastehus med 6 bataljoner
o. s. v., så att i Helsingfors allenast 4 bataljoner och 200
ryttare qvarstannade. Under mer än en veckas tid utgjordes
derefter blokadcorpsen af denna ringa styrka, mot hvilken
således ett utfall med alla utsigter till framgång kunnat
verkställas; och som allmogen esomoftast smög sig igenom den
tunna ryska bevakningslinien, borde Cronstedt derom ej varit
i okunnighet. Men denne tänkte på ingenting mindre, än ut-
Finlands Krigshistoria. II. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
