Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att skada fienden, men ingalunda för att storma, hvartill man
ansåg sig alldeles för svag.
Emedlertid lyckades ryssarne icke uppnå något af dessa
syftemål. Ty dels var deras artilleri för fåtaligt, svagt och
afiägset, dels besvarades deras eld från fästningen med sådant
eftertryck, att derigenom för de försvarande en mängd
ammunition onödigt förspilldes; man skjöt på den minsta
kos-sackhop, som visade sig. Deremot hade ryssarne mycken
olägenhet af de kulor, som nådde staden Helsingfors, det
enda ställe der de mellan tjenstgöringen kunde inhysa och
upphvila trupperna. I följd deraf anhöll general Suchtelen,
som under Buxhöfdens frånvaro i Åbo förde befälet på stället,
om ett samtal med Cronstedt. Detta samtal egde rum den
23 på holmen Lånnan. Suchtelen begärde att man skulle
upphöra med beskjutningen af staden, som derigenom hotades
med förstöring, samt lofvade att i sådant fall flytta sina
batterier från den rigtning, i hvilken staden låg; biföll man icke
denna begäran, skulle både Helsingfors och Åbo förstöras.
Cronstedt var svag nog att utan förbehåll gå in på dessa
vil-kor, hvarigenom fienden erhöll en säker upplagsplats för sina
förråder, sjukhus och parker.
Man har mycket klandrat Cronstedt för det han ej
uppbrände Helsingfors, som egentligen bordt betraktas såsom
förstad till en belägrad fästning. Sannt är, att ryssarne
derigenom blifvit afskurne all möjlighet att uppehålla sig vid
Sveaborg, hvars belägring då sannolikt ej kunnat utföras.
Men en sådan åtgärd borde i alla händelser hafva blifvit
vidtagen innan ryssaraes ankomst, så att innevånarne till andra
ställen af landet hade kunnat undanföra sin flyttbara
egendom och skaffa sig tak öfver hufvudet. Efter belägringens
början skulle det deremot varit ett barbari att midt i den
starkaste vintern göra dem husvilla. Likväl hade Cronstedt,
såsom vilkor för sitt medgifvande, bordt fordra, att ej heller
ryssarne skulle få begagna staden. Och om ej Suchtelen gått
in härpå, hade underhandlingarne bordt förfalla.
Denna Cronstedts undfallenhet gaf emedlertid Suchtelen
en betydelsefull vink om den persons karaktär, med hvilken
han hade att göra. Från denna stund sökte han äfven alla
möjliga tillfällen att komma i samtal med Cronstedt, för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
