Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf Adolfs generaladjutant (rådgifvare i krigsärenden),
generalmajor Tibell, hade redan straxt efter sitt tillträde till
denna befattning (d. 6 Mars) för konungen framställt
nödvändigheten att i tid vara betänkt på Sveaborgs undsättning och
finska arméns förstärkande. Dessa framställningar hade blifvit
förnyade, då genom engelska flottans ankomst till de danska
farvattnen (i April) faran för landstigning af franska och
danska trupper upphört. Tibell hade då, emedan han ej var
invigd i konungens eröfringsplaner mot Norge, påyrkat, at
man å vestra sidan skulle förhålla sig defensiv, men använda
umbärlige delar af södra, vestra och norra armeerne till
Finlands undsättande. Såsom man af det ofvanstående lätt kan
förstå, lemnade8 dessa yrkanden utan afseende1).
Men när de engelska hjelptrupperne ankommit, och de
engelska subsidiegevären anländt till beväringens beväpnande,
samt sjön blifvit öppen, ansåg Tibell tiden vara inne att åter
på allvar väcka frågan om Finlands återtagande; och detta
så mycket mera, som de stridskrafter, öfver hvilka man
då kunde förfoga, voro ganska betydliga, emedan, utom de
10 000 engelsmännen, 14 000 man vargering och 30 000 man
land värn voro färdige att understödja den reguliera armén,
som kunde beräknas till 30 000 man. Fastän beväringen var
nyss formerad, ansåg Tibell, att den åtminstone på de
defensiva delarne af gränsen kunde begagnas, för att ersätta de
reguliera trupper, som till ett aktivt företag derifrån behöfde
dragas. Ville man göra ett nytt anfall mot Norge, skulle
man, då de engelska trupperne knappast dertill syntes kunna
påräknas, behöfva så mycket trupper, att Finland icke mera
kunde återeröfras. Det bästa vore derföre att medelst en
kraftig hjelpsändning förstärka finska armén, som redan stod
med foten lyftad att återtaga landet, men deremot använda
de engelska hjelptrupperna och beväringen att under tiden
betäcka de öfriga gränserna.
I en till konungen ingifven promemoria af den 19 Maj
föreslog Tibell derföre att 30 bataljoner (af 53) indelt infanteri
och vargering (omkring 15 000 man) skulle, enligt uppgifveu
förteckning, genast uppbryta från södra och vestra armeerne
Krigsvetenakapsakademiens Handlingar for år 1821 ; Tibells embetsberättelse,
s. 49, 53, 61 ocb 67.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
