Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ypperi, för att taga finska armén i ryggen. Det var
Erik-„ sons kolonn. Med anledning häraf beslöts återtåg utan strid,
hvilket äfven anträddes kl. half 2 e. m., först af midten
(reserven), derefter af artilleriet i forskansningarne, sedermera af
venstra flygeln och vedettkedjan, samt sist af högra flygeln
(andra svenska brigaden), som skulle utgöra arriergardet. Så
fort Kulneff och Demidoff varseblifvit finnarnes återtåg,
började de ur sina fasta batterier en häftig eld samt framförde
2 kanoner till kyrkan, med hvilka de beskjöto landsvägen
till Pyhäjoki längst efter. Och straxt derefter nedtågade en
stark kolonn till vadet framför prestgården samt öfverskred
genom detsamma elfven så hastigt, att deras tiraljörer
uppnådde det svenska arriergardets, hvilka följdes ett stycke på
väg. Mot aftonen framkommo fin nar ne till Karjaluoto och
Ypperil).
Ofvan hafva vi sett den ringa benägenhet Buxhöfden
visat att åter börja offensiven, förrän kölden isbelagt passen,
lifsmedel blifvit framforslade, samt finnarne genom Bottniska
Yikens tillfrysande blifvit beröfvade sin förnämsta tillgång till
underhåll. Bevekelsegrunden till Kamenskis med snäckans
gång skeende framryckande var äfven blott fruktan, att
Tutsch-koff dessförutan skulle tillbakaträngas genom ankomsten af
de tvenne gånger till Sandels afsända förstärkningarne. Den
påtryckning, som af Kamenskis afdelning utöfvades på finska
arméns hufvudstyrka, var således i sjelfva verket ganska
obetydlig, samt torde helt och hållet hafva upphört, om Klerker
visat någon böjelse att göra ihärdigt motstånd. Emedlertid
retirerade han från sina väl befästade positioner vid elfvarnes
mynningar, utan att inlåta sig i någon allvarlig strid, så fort
fienden gjorde försök att kringgå dem. Detta sednare var
emedlertid något så naturligt, att man på förhand bordt taga
saken såsom gifven samt bereda sig på dess förhindrande. Ty
hvartill tjenade det, att i fronten göra ställningarne aldrig så
ointagliga, då man i alla fall vid första tecken till
kringgående å fiendens sida ämnade utrymma dem? Det hade
varit vida bättre, att i fronten göra dem mindre starka, då
fienden derigenom möjligtvis lockats till obetänkta anfall, men
l) Gripenbergs journal, s. 135; Carpelans journal; Mich.-Dan., s. 127; Bulletin
af den 24 November och 6 December (rap. 1); Karta i Krigsarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
