- Project Runeberg -  Anteckningar rörande finska arméens och Finlands krigshistoria. Särskildt med afseende på krigen emellan Sverige och Ryssland 1788-1790 samt 1808-1809 / Del 2 /
395

(1870) [MARC] Author: Julius Mankell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fastän den norske bef&lhafvaren den 22 af Krogh erhöll
ordres att den 29 återvända till Norge, framsände han likväl
den 23 omkring 600 man öfver Mörsil till Matrnar. Döbeln,
som d. 24 härom underrättades, beslöt då gå anfallsvis till väga,
fastän han ännu ej hade mera än 900 man samlade (Helsinge
bataljon och landtvärn, 1 bat. Lifgrenadierer, 1 komp.
jemtlän-dingar och det sexpundiga batteriet); Kalmare ena bataljon skulle
den 25 inträffa Vid Ovikssund (söder om Frösön), den andra
omkring d. 29 vid Östersund, samt Dahl-landtvärnet samtidigt
vid Högdal (söder om Storsjön). På aftonen den 24 hade
norrmännen framryckt till Blekåsen, och Döbeln beredde sig
just att följande natt innesluta dem; men sedan de blifvit
underrättade om den fara, som förestod, afsände de en
Parlamentär till Döbeln, för att underhandla. Den sednare, som
redan blifvit underrättad om prins Christians val till
kronprins (den 18), beviljade då den 25 Juli ett stillestånd, med
vilkor att norrmännen genast skulle utrymma Sverge. Den
26 kunde han från Frösön rapportera, att all fara var förbi *).

Fredsunderhandlingarne med Byssland hade emedlertid,
sedan kejsaren vägrat erkänna det af Knorring slutna
stille-ståndet äfvensom att emottaga riksföreståndarens bref, ej haft
någon framgång. Kejsaren vägrade till och med att
emottaga några underhandlare, förrän svenska regeringen på
förhand godkänt: 1) att freden slöts gemensamt med Byssland
och dess bundsförvandter, 2) att Sverge antog
kontinentalsystemet, och 3) att Sverge afträdde Finland och
Wester-botten till Kalix elf, med inbegrepp äfven af Åland1 2). På
afträdandet af norra Westerbotten och Åland ville svenska
regeringen lik viest ej ingå.

Emedan svenskarne genom engelska flottans närvaro voro
mästare i Östersjön, egde de frihet att landsätta trupper hvar
som helst på dess kuster. I följd häraf måste ryssarne,
liksom förra året, använda större delen af sina för detta krig
disponibla stridskrafter till försvaret af kusterna. Estland,

1) Mejer, a. 193 o. f.; Ant. om Döbeln, III, s. 28 o. f.; Bulletin af den 31
Juli (bil. C).

2) Bergman-Scbinkel V, s. 84.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:15:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjfinarme/2/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free