Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i mediet af Mars blott till Åland, hvarifrån den svenska
fördelningen öfver Ålands haf måste retirera till Kodslagen.
Men längre vågade ryss arne icke gå, utan ingingo, sedan
revolutionen dertill gifvit anledning, stillestånd och skyndade
tillbaka till Åbo, af fruktan att vid isens bortgång blifva
innestängda på Åland, hvilket de likväl förbehöllo sig att få
besätta. De 3 500 man, som öfvergingo Qvarken, voro
belåtna att, i följd af nämnde stillestånd, få komma tillbaka.
Den enda fördel, ryssarne hade af det vådliga företaget, var,
att den finska armén, utan att vara innesluten, vid Kalix,
af fruktan att blifva det, kapitulerade.
Sedermera gick hafvet upp, engelska flottan kom till
Östersjön, och Ryssland hänvisades till defensiven. Det
oak-tadt försöktes en ganska vågad offensiv kring Bottniska
Viken, för att skrämma svenskame till fred. I Maj och Juni
besattes Westerbotten af 8 000 man, hvilka dock i Juli
hejdades vid landskapets södra gräns. Svenskarne beslöto sig
att begagna öfvervigten till sjöss, för att landsätta en
afdel-ning i ryssarnes rygg och tillfångataga den samt derigenom
göra ryska regeringen mera böjd för billiga fredsvilkor
(åter-gifvandet af Åland och landet mellan Kemi och Kalix
elf-var). Företaget misslyckades dock i följd af dålig ledning,
och fred måste slutas, medan ryssarne ännu stodo på svensk
jord.
Ofvan har förf. uttalat sin öfvertygelse, att år 1808
tillräckliga stridskrafter funnos i Sverge, för att, utan vestra
gränsens blottande, under den blida årstiden utdrifva ryssarne ur
Finland. En annan fråga är deremot, huruvida Finlands
förlust derigenom i längden kunnat förekommas. Under vintren
skulle åter alla förbindelser med moderlandet blifvit afbrutne,
hvarjernte den fördel, som armén vid sina rörelser hade af
flottans öfvervigt till sjöss, gått förlorad. Den svenska och
finska armén i Finland torde knappast kunnat uppbringas till
högre styrka, än 30 000 man. Men under vintren skulle alla
de ryska stridskrafter, som förut varit använde till
Östersjöprovinsernas försvar, blifvit disponible i Finland. Och
ryssarne skulle derigenom hafva erhållit en minst dubbelt så
stor öfverlägsenhet, som sina motståndare. Derjemte hade
de landets fästningar i sitt våld, då svenskarne ej hade någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
