Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mellan olika folkklasser, mellan bönder och herremän, mellan
infanteri och kavalleri. Det tåg, som hertig Carl på hösten
1597 företog till Finland, kom för sent att understödja
bönderna; och som hertigen i landet ej kunde qvarlemna något
folk, i anseende till den sannolikt förestående hufvudstriden
med Sigismund, måste han ånyo utrymma det. År 1598
öf-verförde Stålarm en del af finska hären till Sverge, utan att
likväl, i anseende till svenska flottans öfvervigt, verksamt
kunna ingripa vid Sigismunds försök att återeröfra sitt land.
Och 1599 återtog hertig Carl Finland, hvarefiter de inbördes
krigen i Sverge för alltid upphörde.
Nu kunde de svenska konungarne obehindradt hängifva
sig åt sin eröfringspolitik. Denna gällde i främsta rummet
Estlands bibehållande och Lifflands intagande. För detta
ändamåls vinnande förde Carl IX med föga framgång under
10 års tid krig med polackarne. 1 dessa fälttåg deltog finska
armén med större delen af sin styrka. Enligt alla
förteckningar, man från den tiden har öfver densamma, räknade den
under normala förhållanden, från Johan III:s tid ända till
1618, något öfver 5 000 man, hvaraf en tredjedel rytteri och
två tredjedelar fotfolk. Enligt regeln fördes det finska
krigsfolket, och särdeles rytteriet, öfver vintren hem till Finland,
emedan tillgången till underhållsmedel der var större än i
det förstörda Estland, samt öfverskeppades under sommaren
åter till sistnämnde provins. Blott en ringa del bevistade 1609
och 1610 Jakob De la Gardies tåg till Moskau, hvilket till
större delen utfördes med värfvade, utländska trupper. Ej
heller i danska kriget 1611 —1613 synes det deltagit. Så
mycket mera torde detta varit fallet med De la Gardies
ärofulla krig med Ryssland 1610—1617.
De finska landsryttarne voro under Johans och
Sigismunds regeringar fördelade på 3 fanor à 600 man, förutom
adelsfanan, som likväl var ganska svag. Carl IX indelade
det på 5 fanor, på det ryttmästarne ej skulle få för mycket
inflytande. Och under den första perioden af Gustaf II Adolfs
regering (till 1618) finna vi det till och med på 6 eller 7
fanor. Under samma tid förekommer fotfolket vanligtvis på
14, 16 eller 17 fännikor af i medeltal 200 man, hvilka mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
