Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturalismens uppkomst - I. Reaktionen mot romantiken. — Naturvetenskapernas uppsving. — Materialismen. — Utvecklingsläran. — De naturvetenskapliga åsikterna trycka sin prägel på den övriga kulturen. — Positivismen. — Utvecklingsfilosofien. — Materialismen. — Bibelkritiken. — Renan och Taine. — Pessimismen. — Politisk reaktion, demokratism och socialism. — Realismen förvandlas till naturalism. — Naturalismen i Frankrike. — Naturalismen i Ryssland. — Romantiken och naturalismen ytterlighetsrörelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O
FÖRSTA DELEN: NATURALISMEN
realism framgår dels ur tidens humanitära strävanden och dess
sympatier för de svaga i samhället, vilket t. ex. får ett uttryck
i Hugos »Les Misérables», dels ur dess naturvetenskapliga
intresse att objektivt återgiva. I Tyskland gick romantiken
sin upplösning till mötes i Heines diktning och i hela den
riktning, som man kallat Jung-Deutschland. I Frankrike
började glansen kring Victor Hugos skola blekna i början av
40-talet. Man hade fått för mycket av romantikens extravaganser,
tiden hade blivit borgerlig och nykter, och dess ideal hade
förändrat karaktär.
Romantiken hade behärskats av den transcendentala
filosofien, som i Tyskland skapats av Kants efterföljare: Fichte,
Schelling och Hegel. Gemensamt för dessa trenne filosofer
hade varit, att de sökt uppbygga en ny världsåskådning på en
eller annan metafysisk princip och därigenom skapat ett
positivt livsinnehåll gentemot 1700-talets övervägande negativa
filosofi. Dessa läror hade emottagits med hänförelse, och i
deras hägn hade folkreligionerna, filosofiskt omtolkade, stått
säkra för alla angrepp. Nu utbredde sig däremot en misstro
mot all spekulativ filosofi, och den gamla striden mellan religion
och vetenskap blossade åter upp.
Naturvetenskaperna började utöva sitt välde över det
allmänna tänkesättet. De lösgjorde sig från den spekulativa
filosofiens förmynderskap redan från seklets början och vände
tillbaka till erfarenheten och de experimentella metoder, vilka
redan Bacon anvisat och sedan 16- och 1700-talen med stor
framgång fortsatt. Resultaten läto icke vänta på sig. Mitten
av seklet utmärkes av en serie storartade .upptäckter, som
inverkade revolutionerande på den allmänna livsåskådningen,
öppnade väldiga perspektiv för forskningen och översvämmade
världen med nya uppfinningar. Redan 1828 hade det lyckats
Wöhler att ur oorganiska beståndsdelar framställa ett organiskt
ämne, nämligen urinsyra. Därmed riktades dödsstöten mot det
gamla begreppet om en särskild livskraft, genom vilken
gränserna mellan den organiska och den oorganiska världen
uppehållits. En annan stor upptäckt gjordes av Robert Mayer, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
