Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturalismens uppkomst - II. Den svenska naturalismens skaplynne. — Naturalismen i Danmark och Norge. — Politisk reaktion och realpolitik. — Unionsfrågan. — Försvarsfrågan. — Socialismens inträngande. — Signaturpoesien. — Nya strömningar från Norge och Danmark. — Översättningslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURALISMENS UPPKOMST 2 3
han själv ansåg sig leva under sin mannaålder, såg tillbaka
på ungdomstiden. Flerstädes i hans skrifter återfinna vi samma
synpunkt. Karl XV:s regering var för honom alltid en tid av
framåtskridande, Oskar II:s av reaktion. Denna synpunkt
uttömmer visserligen icke hela frågan, men i det stora hela är
Strindbergs mening riktig. Sextiotalet var i Sverige
liberalismens gyllene tid, den fullbordade vad de sista åren av Karl
XIV Johans och början av Oskar den förstes regering hade
inlett. De första åren av Karl den femtondes regering var en
tid av reformer, som kulminerade 1866, då det nya
representationsskicket genomfördes. I flera decennier hade man kämpat
för denna reform, och omätlig var också glädjen, när den
äntligen var genomförd. Man höll banketter i La Croix’ salong,
man betraktade händelsen som morgonrodnaden till en ny tid,
man talade segervisst om det nya riket, vilket nu skulle
komma.
Det dröjde emellertid icke länge, förrän pipan fick ett annat
ljud. Representationsreformen inledde icke en ny reformaera,
som man väntat sig ute bland folket. Den blev i stället
slutpunkten i en utvecklingskedja, och för en lång tid framåt
försvunno de stora frågorna från svenska riksdagens horisont.
Vad som skedde var emellertid naturligt. En
genomgripande revolution hade försiggått i samhällsskicket, man
behövde tid att besinna sig, innan man gick vidare. I själva
verket hade samhället våldsamt demokratiserats, fast det dröjde,
innan det stora flertalet fick ögonen upp för vad som
verkligen tilldragit sig. I riksdagen märktes däremot strax följderna
av det nya representationsskicket, maktens fördelning hade
blivit en annan. Redan de årligen återkommande riksdagarna
ökade folkrepresentationens inflytande och trängde kungamakten
i skuggan. Det 1876 nyinrättade statsministerämbetet verkade
i samma riktning. I den gamla ståndsrepresentationen var det
ämbetsmännen och adeln, som haft mest att säga. Nu visade
det sig strax, att det var rikets urgamla stånd, bönderna, som
i andra kammaren sutto inne med makten. Redan 1867 konsti"
tuerade sig bönderna till ett särskilt parti, lantmannapartiet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>