Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturalismens uppkomst - II. Den svenska naturalismens skaplynne. — Naturalismen i Danmark och Norge. — Politisk reaktion och realpolitik. — Unionsfrågan. — Försvarsfrågan. — Socialismens inträngande. — Signaturpoesien. — Nya strömningar från Norge och Danmark. — Översättningslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O
FÖRSTA DELEN: NATURALISMEN
dömdes 1884 förlustig sitt ämbete. Konungen erkände
visserligen icke domen såsom avgörande grundlagstolkning, men han
fann sig på samma gång tvungen att låta ministären Selmer
träda tillbaka. Därmed var i själva verket unionens öde
avgjort. Konungen hade på sitt vanliga sätt beviljat norska
stortingets fordran och endast i princip hävdat sin uppfattning.
Slutet känna vi av händelserna 1905: unionens upplösning.
Icke bättre gick det med försvarsfrågan. Både armén och
flottan hade under den långa freden förfallit. Visserligen hade
på sextiotalet den s. k. skarpskytterörelsen tagit god fart, men
intresset för den dog snart bort. Dessutom var övningstiden
alltför kort, så att de 40 000 frivilliga, som på detta sätt kunde
ställas under vapen, icke betydde mycket. I början av
1870-talet räknade man, att Sverige endast, skulle kunna uppställa
12000 man mot en landstigande fiende. Flottan befann sig
om möjligt i ett ännu sämre läge.
Men det var emellertid icke lätt att lösa försvarsfrågan.
Den söndersmulades också mellan olika kompromissförsök under
långa tider framåt. Karl XV höll på indelningsverket, men
allmogen fordrade att bli befriad från de bördor, som voro
förenade därmed, liksom från grundskatterna. Det Abelinska
förslaget, som var baserat på indelningsverket men med vissa
eftergifter för bönderna i rote- och rusthållningen, föll också
vid tre olika riksdagar åren 1868—71.
Efter fransk-tyska kriget blev ställningen ännu oklarare och
mera invecklad, ty i detta krig hade en armé baserad på
allmän värnplikt och med moderna vapen avgått med segern.
Därmed var överhuvudtaget arméfrågan i Europa bragt upp i
ett nytt läge. Man började också i Sverige tvivla på att
indelningsverket kunde bära ett modernt försvar. Riksdagens
förslag 1873 gick därför ut på att grundskatterna skulle
avskrivas, indelningsverket successivt upphävas under 33 år och
utsträckt värnplikt införas. På förslag av huvudsakligen detta
innehåll kompromissades vid riksdagarna 1875, 1877, 1878 och
1880 utan att man kom till något resultat. Först 1885
lyckades man att få igenom ett förslag med tolv års värnplikt, sex
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
