Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturalismens uppkomst - II. Den svenska naturalismens skaplynne. — Naturalismen i Danmark och Norge. — Politisk reaktion och realpolitik. — Unionsfrågan. — Försvarsfrågan. — Socialismens inträngande. — Signaturpoesien. — Nya strömningar från Norge och Danmark. — Översättningslitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 O
FÖRSTA DELEN: NATURALISMEN
doxien. Almquists uppträdande blev här av lätt insedda skäl
icke av någon större betydelse; han måste ju redan 1851 rymma
från landet under tvetydiga omständigheter; såsom profet kunde
han icke uppträda. Mycket uppseende väckte 1841 ett åtal av
en översättning från tyskan »Strauss och evangelierna», en
tarvlig bearbetning av en sammanställning av den tyske
bibelkritikerns arbete, som utkommit på Hiertas förlag. Under det
följande årtiondet uppstod också en frisinnad teologisk litteratur
här hemma. Är 1859 nedlade prästen J. N. Cramér sitt
ämbete och utgav »Avskedet från kyrkan eller en fritänkares
strödda anteckningar och betraktelser *under läsning av bibeln»;
1864 utgav Boström sina »Anmärkningar om helvetesläran».
Ett av de förnämsta arbetena av denna art var Nils Ignells
»Mänskliga utvecklingens historia», som av Victor Rydberg
gjordes till föremål för en lång artikelserie i Handelstidningen
1858. Rydberg hade redan då länge sysselsatt sig med
filosofiska och teologiska studier och hade skrivit åtskilliga
recensioner och artiklar angående dessa ämnen. Då utbröt i
Göteborg den s. k. Ljungbergska striden. Den rörde sig omkring
en lektor Ljungberg, som 1861 hållit ett föredrag, i vilket han
belyst olika synpunkter, från vilka filosofien och teologien utgå
vid bestämmandet av de religiösa formerna. I den polemik,
som följde med anledning av detta föredrag, förnekade
Ljungberg treenighetsläran och Kristi gudom. Detta gav stiftets
biskop anledning att kriticera hans ställning, och man försökte
samtidigt förmå honom att utträda ur domkapitlet samt att
avsäga sig sitt lektorat. Detta lyckades emellertid icke.
Ljungberg stod fast på sin post och lät icke rubba sig. Man
anmälde honom då för regeringen, men detta steg ledde icke
heller till någon åtgärd. Det var denna händelse, som eggade
Victor Rydberg att framlägga sina åsikter i dessa frågor.
»Bibelns lära om Kristus» utkom i slutet av maj 1862. Liksom
de tyska bibeltolkarna gick Rydberg in i teologernas eget läger,
och med bibeltexten i hand uppvisade han, att dessa dogmer,
som man predikade, icke ens funnos i den heliga bok, på vilken
kyrkan stödde sina läror. Skriftens verkan var också oerhörd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
