- Project Runeberg -  Från Röda rummet till sekelskiftet / I /
105

(1918-1919) [MARC] Author: Johan Mortensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Strindberg - VIII. Utrikesresa. — Dikter. — Vistelse i Paris. — Bekantskap med Björnson och Lie. — Sömngångarnätter. — I Schweiz. — Inflytande från Rousseau. — Strindberg blir socialist. — Likt och olikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I O 2 AUGUST STRINDBERG

gånger uttryckt sitt förakt för poesien i bunden form och
hävdat den under åttiotalet vanliga uppfattningen, att versen endast
vore ett onödigt hinder för tanken.

Strindbergs dikter äro också närmast en handske, kastad i
ansiktet icke blott på samhället, utan på skalderna själva. Det
var helt enkelt en pamflett på rim och meter, som Strindberg
lämnat efter sig. Dikterna voro oerhört personliga. Angreppen
haglade till höger och vänster. Kung Oscar apostroferades för
sin applåd av Molanders ryska nihilistdrama, »Furstinnan Gogol»,
Wirsén, redan då en målskiva för den unga litteraturens spott
och begabbelse, var tydligt utpekad fOlika vapen). Tonen
var ofta våldsamt rå, som då han i Idealistkritik tillropar sin
motståndare:

»Gå! skura dina tänder,
förrän du bits, ditt fä!»

Men det vore orätt att döma diktsamlingen efter dylika
utfall. Den innehåller också mycken verklig poesi. Lokes
smädelser ger en levande målning av Strindbergs själsstämning
under dessa år. Urarva karaktäriserar skarpt, om än rått, de
två olika generationer, som i detta ögonblick stredo mot
varandra. Esplanadsystemet uttrycker i några strofer hela det
åskådningssätt, som bar åttiotalets män framåt. Den kan stå
som motto över hela Strindbergs verksamhet:

»Där gamla kåkar stodo tätt
Och skymde ljuset för varandra,
Dit sågs en dag med stång och spett
En skara ungfolk muntert vandra.

En gammal man går där förbi
Och ser med häpnad, hur man river.
Han stannar; tyckes ledsen bli,
När bland ruinerna han kliver.

— »Vad skall ni bygga här, min vän?
Skall här bli nya Villastaden?»

— »Här skall ej byggas upp igen!
Här röjes blott för Esplanaden!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:15:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjfrrtss/1/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free