Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anne-Charlotte Leffler - Kvinnornas ställning före åttiotalet. — A. C. Lefflers ungdomsutveckling. — Temperament. — Äktenskap. — Dramatiskt författarskap. — Omedvetenhet om kärleken. — Inflytande från Strindberg. — Övergång till prosaberättelse. — Ur livet. — En bal i societeten. — Övriga berättelser i samlingen. — Andra samlingen Ur livet. — Aurora Bunge. — I krig med samhället. — Förhållande till den äldre kvinnosaksrörelsen. — Spår av ny uppfattning om kärlek och äktenskap. — Yttre ställning, utseende och personlighet. — Bekantskap med Sonja Kovalevsky. — Resor. — En sommarsaga. — Italiensk resa, nytt äktenskap, omslag i hennes diktning. — Kvinnlighet och erotik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i g 2 anne-charlotte leffler
densen, därför att hon övergivit dramat, tvärtom hon hade med
tiden funnit, att man i novellen ej var bunden »av några
konventionella formregler utan kan följa livet, så troget man vill».
Handlingen är i de bästa av berättelserna koncentrerad och
intresseväckande; stilen, fast något torr och refererande, är
frisk och naturlig. Man kan fullt instämma i författarinnans
eget yttrande strax innan arbetet utkommit: »L)et har i alla
händelser den förtjänsten att vara ursprungligt, d. v. s. ej ett
uppkok på gamla romaner, utan grundat på egna, fullt
självständiga iakttagelser ur livet självt. Och redan detta, förenat
med någon talent i själva skrivsättet, är tillräckligt för att
t. o. m. väcka ett mycket stort uppseende i ett land, där Röda
Rummet hittills varit det enda livstecknet till en ny tid inom
litteraturen.»
I dessa noveller återfann samtiden sina egna drag, återgivna
som i en klar spegel. Tidsstämningen är ofta ypperlig. Huru
betecknande är icke redan den pietism, som då var på modet i
den högre societeten och som också ständigt sticker fram i
skildringarna. Överallt markeras skarpt i författarinnans
uppfattningssätt skillnaden mellan gammalt och nytt; man märker
tydligt, att man befinner sig i en brytningstid. Med vilken
säkerhet tecknar hon ej i den första novellen den omvälvning
i dekoration och möblemang, som är karaktäristisk för 80-talet.
Beskrivningen på statsrådets salong är numera nästan ett
historiskt dokument:
»Alla ljusen voro redan tända, och våningen tog sig riktigt
bra ut. Det var första gången den var festligt upplyst — det
var i ett av de nya, ståtliga husen på Ladugårdslandet.
Stats-rådinnan, som var något konservativ i sin smak, tyckte
visserligen att hela dekorationen var hållen i för mörka färger —- hon
saknade de vita dörrarna och ljusa tapeterna, som man förr
alltid brukat. ’I vårt klimat med dess långa, mörka vintrar’,
brukade hon säga, ’kan man väl behöva så ljust och glatt
omkring sig som möjligt.’ Men statsrådet, som framför allt älskade
det moderna, och vars smak alltid var dagens, hade bestämt
velat, att de nya möbler och draperier, som han lagt sig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
