Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturalismens utbredning - Naturalismens förhållande till realismen och liberalismen. — Radikalismens genombrott. — Motstånd i tidningspressen. — Wirsén och åttiotalet. — Rydbergs och Snoilskys förhållande till åttiotalet. — Vetenskaperna. — Utilisterna: Anton Nyström, Hjalmar Öhrvall, Knut Wicksell. — Verdandi. — Sedlighetsdiskussionen. — Verdandis verksamhet. — Festen för Brandes. — Verdandis betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
naturalismens utbredning
3 i 9
tryck och kraftiga impulser av mäktiga och betydande
personligheter. Det var vid Sveriges främsta universitet »ont om
verkligt utpräglade individualiteter . . . män, som förmå höja
sig — eller sänka sig, vilketdera man nu vill — till att vara
ungdomens lärare, icke allenast i rent teoretiska och
specialkunskaper utan även i den allmänt mänskliga men svåra
uppgift, som heter: att vara och bliva sig själv, att arbeta sig fram
till självständighet i övertygelse och gärning».
Brandes svarade med ett briljant anförande; som kom
ungdomens hjärta att klappa. Sedan han sist besökt Upsala för
tolv år sedan, hade ett nytt universitetshus blivit byggt och
en ny ungdom vuxit upp: »Disse to Ting, Universitetet og
Ungdömmen, ere hinanden temmelig ulige. Universitetet er rigt,
Ungdommen er det ikke. Universitetet er prægtigt,
Ungdommen snarare uanselig. Universitetet er trods sin nyhed gammelt,
Ungdommen er ung.
Denne Universitetsbygning er som et Billede paa visse
möderne Stater: månge Penge anvendte paa det Ornamentale, faa
paa det Nyttige. Forhallen er rig som en Civilliste, Festhallen
er pompøs som et Hof, Kanslerrummet dyrt som
Administrationen, og med Undervisningsrummene er det tarveligt bevendt,
som i Almindelighed med Undervisningen i Landene . . .
Bygningen synes at sige: Her staar det Pyntelige og
Autori-tære i første Linje, det Gavnlige i anden, Friheden i tredje;
og skulde Nogen nære Tvivl, saa findes her en allerede ved
sin Ærlighed yderst tiltalende Forhalls-InskriptionT, der, naar
Talen er om et Universitet, turde være den mest vellykkede
Oversættelse, der findes i noget Sprog af den gamle Italieners
Indskrift over en anden Institution: Lasciate ogni speranza, voi
ctientrate! .. .
Staten beskytter i alle Lande Videnskaben, og den mener
det i alle Lande alvorligt dermed. Men det ligger i Sägens
Natur, at den i Regelen kun beskytter den Videnskab, den
velsindede, den neutrale, med hvilken Staten og det officielle
Samfund er tjent. Universitetet i Danmark har paa sin Facade
1 Inskriptionen lyder: »Att tänka fritt är stort, att tänka rätt är större».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
