Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 andra delen: symbolismen
turnivån. Det ligger onekligen en disharmoni i tiden mellan
å ena sidan vetenskapens ideella arbete och litteraturens
förfining och å den andra de krassa ideal, som behärska det
allmänna borgerliga medvetandet, mellan den själens suveränitet,
som symbolismens filosofi och litteratur predikade, och livets
brutala maktfaktorer.
Men kanske är det mer på ytan, som detta penningvälde
är det härskande. I djupet röra sig redan andra makter, som
åsyfta helt andra omstörtningar än den föregående tidens
realpolitik, och som stå i närmare släktskap till tidens andliga nöd.
De ideella krafterna i denna tids politik äro nationalismen och
socialismen. Det är möjligt, att den förra är ett mera övergående
fenomen. Större betydelse äger utan tvivel socialismen, som allt
mera vinner terräng bland de bildade och som säkerligen utgör
utgångspunkten för den ekonomiska omdaning av samhället, vilken
framtiden bär i sitt sköte.
Den stat, vilken anger tonen i denna tids politik, är
Tyskland, som nu ligger enat och nationellt samlat. Det är en stat
av en helt annan karaktär än i seklets början. Humanismens,
romantikens, de filosofiska drömmarnas folk har blivit en nation
av blod och järn. Hegels Tyskland har blivit Bismarcks. Att
bevara denna maktställning var Bismarcks viktigaste
angelägenhet. För detta ändamål behövdes den väldiga folkhären,
utrustad med det nyaste och bästa, som maskintekniken kunde
åstadkomma. Den bestämmande faktorn i Bismarcks politik
blir därför framförallt att uppehålla och öka rustningarna, det
är dessas genomdrivande, som bestämma hans förhållande till
de. olika partierna, i det han ömsom stöder sig på de
national-liberala, ömsom på de konservativa, än sökande ställa
socialisterna utom samhället, än att vinna dem genom
arbetarereformer. Det tyska folket, genomströmmat av segerjubel och
berusat av maktkänsla, följer också lydigt regeringens paroll; vid
sidan av den jättelika armén skapas under Vilhelm II en stark flotta,
beredd att göra England herradömet över världshaven stridigt.
Den tyska militarismen nödgar de övriga stormakterna och
även de små att slå in på samma system. Frankrike och Ryss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
