Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
symbolismens uppkomst i 9
utsikt till framgång av regeringen. Denna föreslog då under
tiden för att stärka sjöförsvaret byggandet av den s. k. F-båten,
vartill riksdagen gav sitt samtycke, men då Staafifska
ministären 1911 kom till makten, upprevs, oklokt nog, detta beslut.
Detta väckte ovilja i vida kretsar, det gick en svallvåg av
patriotism över landet, flera försvarsvänner utträdde Lir det
liberala partiet, och på enskild väg insamlades under loppet av
tre år över sexton millioner kronor till byggandet av en
pansarbåt.
Emellertid tillsatte den liberala ministären fyra
försvarsberedningar, som skulle utreda kostnaderna och söka införa
besparingar och möjliga minskningar av övningstiden. Då förslaget
emellertid ännu icke lyckats komma fram för riksdagen 1913
och Staaff (i dec. 1913) i Karlskrona hållit ett tal, i vilket han
redogjorde för frågans läge och därvid nämnt att frågan om
infanteriets övningstid ej skulle föreläggas 1914 års riksdag,
brast stormen ut pä nytt. Det s. k. bondetåget igångsattes,
som uttalade sig för att försvarsfrågan i sin helheL skulle lösas
av 1914 års riksdag. Med anledning av denna händelse och
konungens yttranden i »borggårdstalet» begärde den Staafifska
ministären sitt avsked och efterträddes av ministären Hjalmar
Hammarskjöld. Under intrycket av världskriget antogs 1914
regeringens nya härordningsförslag, som fastsatte övningstiden
till 355 dagar, och beslöts byggandet av 7 nya pansarbåtar.
Den långvariga politiska reaktionen, som i Sverige följt
efter representationsreformens genomförande, bröts under
adertonhundratalets sista och nittonhundratalets första decennium.
Lagstiftningen, som under 70- och 80-talen varit av en så
gott som uteslutande ekonomisk art, fick nu en vidare social
räckvidd. Efter unionsbrytningen slog radikalismen igenom, i
det Staaff sökte genomföra flera av det radikala programmets
reformpunkter; ministeriet föll emellertid redan efter ett halvår
och avlöstes av den Lindmanska ministären, men under
tidernas tryck såg även den sig nödsakad att genomföra
demokratiska krav, varefter den andra Staafifska ministären fortsatte.
Under tiden hade socialismen också inträngt i riksdagen, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
