Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
symbolismens uppkomst
i 9
Slutligen spårar man en bestämd tendens mot införandet av
ett parlamentariskt styrelsesätt, en fråga, som redan framträdde
i svensk politik under den äldre liberalismen, men som
undanträngts och först under de senare åren åter kommit upp.
Enligt det parlamentariska systemet kan konungen endast
regera genom sina ministrar, men ej utanför eller vid sidan av
dem fatta några beslut. Ministären bildas av det i
riksförsamlingen rådande partiet och kan alltså betraktas som ett uttryck
för folkviljan. Konungens makt är mycket inskränkt. »Le
roi règne mais ne gouverne pas», som man i Frankrike
formulerade det redan i adertonhundratalets början. De olika politiska
partiernas ståndpunkt i denna fråga kom starkt fram efter
borggårdstalet, vilket konungen höll utan att hava underrättat
ministrarna om sina uttalanden, varför dessa togo sitt avsked.
Under det att således litteraturen under denna tid slår in
på nya banor, fortleva i själva verket under denna period de
politiska idealen från åttiotalet. Vad man då kämpade för i
skrift, det nådde nu fram till riksdagen och den aktiva politiken.
3 — 19140. J. Mortensen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
