Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
selma lagerlöf
243
original: den försupne prästen Gösta Berling, den djärve
Beeren-creutz, den klotrunde och jovialiske patron Julius, filosofen,
farbror Eberhard, den store musikern Lilliecrona, uppfinnaren
Keven-hüller och vad de för övrigt alla heta.
Det icke minst egendomliga med den värld, i vilken
författarinnan inför oss, ligger däri, att alla vanliga konventionella
begrepp och seder icke spela någon roll. Här är det icke
frågan om människan är rik eller fattig; icke heller finnas några
egentliga ståndsfördomar. Alla äro lika. Det är individens
människovärde, som i sista hand avgör allt. Kapten Lennart
har fått fem års straffarbete för en stöld, som han förmenas
hava begått. Icke drager sig någon bort från honom därför,
när han kommer ut från fängelset! Tvärtom. Alla hälsa honom
hjärtligt, och kavaljererna inbjuda honom strax till ett muntert
lag. Man kan finna ett motstycke till dessa frigjorda seder och
detta djupt’ mänskliga och känslobetonade uppfattningssätt i
Dostojewskis ryska samhällsskildringar. Denna majorska är själv
en egendomlig gestalt. Hon har varit traktens största skönhet
med en den mest romantiska kärlekssaga. Än sitter hon i
frasande siden vid sitt rikt dukade bord som traktens förnämsta
ståndsperson; en annan gång finna vi henne på landsvägen,
rökande sin kritpipa och körande en fora. Hon slår sig ned
på krogen och samtalar med en försupen tiggare, som just
stulit en säck mjöl; för att rädda honom från förtvivlan, för att
bringa honom till besinning, berättar hon sitt eget livs historia.
En annan scen, som på ett ypperligt sätt illustrerar detta
liv och dessa människor, är auktionen på Björne. Melchior
Sinclaire har bortspelat sitt samtycke till Gösta Berlings
giftermål med hans dotter. Men han tror aldrig, att den stolta
Marianne skall sänka sig ned till Gösta Berling. Då han får
veta, att hon älskar Gösta och att hon kysst honom, blir han
utom sig. Han har icke längre något att leva för. Han gripes
av raseri, blir ett vilddjur, som stänger dottern ute från sitt
hem, slår modern, dricker som en galning, förstör allt omkring
sig och ställer till auktion på den högt älskade fädernegården.
Själv tager han som en krögare plats vid brännvinskaggen bakom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
