Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6o
august strindberg
kultur berövades insatsen av Strindbergs kraftgeni, av hans
vittfamnande och fruktbara ande, som alltid arbetade med
de stora problemen. Som jag redan påpekat, var Strindberg
en av de första, som avlyssnade tidens nya röster och som gav
uttryck åt den inbrytande romantiken, såsom i »Samum» (1888)
och »I havsbandet» (1890). Mot den Heidenstam-Levertinska
renässansen ställde han sig däremot om icke direkt fientlig så
dock fullkomligt likgiltig. Han hade vid denna tidpunkt redan
brutit med sin litterära omgivning och dragit sig tillbaka ute i
skärgården. Strindberg hyste ett ingrott misstroende mot alla
skolor och gick alltid sina egna vägar. Utan saknad vände
han fäderneslandet ryggen för att slå igenom på kontinenten.
Han drömde utan tvivel stora drömmar om sitt kommande
världsrykte. Men detta steg blev i många avseenden ödesdigert.
Han miste kontakten med den svenska publiken, och här hemma
förlorade man alldeles måtten för Strindbergs litterära insats och
personlighet.
Vännerna i Berlin voro outtröttligt verksamma för att bereda
väg för Strindberg. Detta hade tyvärr till närmaste följd, att
han blev rädd för den energiska Laura Marholm, och han såg
plötsligen i henne den fruktade och hatade representanten för
kvinnokönet, som ärnade hämnas på honom för alla hans
angrepp mot hennes emanciperade medsystrar. Hals över huvud
flydde han från Friedrichshagen, där han vistats i Ola Hanssons
närhet, och slog sig ned inne i Gross-Berlin.
För övrigt var tiden ännu icke kommen för Strindberg i
Tyskland. Det skulle dröja en tjugo år, innan han blev den
allmänt hyllade författare han numera är med ett alltjämt
växande inflytande på tyskt drama. »Fordringsägare» gick likväl
1893 omkring sjuttio gånger på Residenzteatern, och många av
hans arbeten började översättas. Större resultat hade säkert
vunnits, om ej Strindberg själv stått i vägen för sin framgång.
Som alltid var han själv sin egen största fiende. Han uppträdde
hänsynslöst och oresonligt på många sätt, och inom ett par år
hade han stött sig med nästan alla sina vänner.
Själv var han för ögonblicket likgiltig för litteraturen. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
