Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 5 2
gustaf fröding
det som rörde sig omkring honom. Han var emellertid en
omtyckt kamrat, som dolde sina egenheter och . sin känsla av
svaghet under löjets mask. Han överdrev och chargerade sin
tafatthet, och hans första roll i livet blev lustigkurrens. Det
var nu, som han började uppträda som »Agust Kalsson»
och till kamraternas fägnad utföra sina narrkonster, ströende
ikring sig sina nästan alltid godmodiga kvickheter och
skördande mycket bifall som
»kattserenadbasbarytonsolosån-garen».
Om också med en viss vedermöda blev han student 1880.
Han vistades i Uppsala 1880—1883 och läste därunder, liksom
förut, allt möjligt men utan någon bestämd plan för examen.
Allt vad han i denna riktning åstadkom var en tentamen för
det gamla originalet Svedelius i statskunskap, som han
humoristiskt beskrivit. Däremot festade han rätt grundligt. Redan
som skolgosse hade han visat böjelse härför. Han lär själv
hava yttrat, att den första gången han tömde ett glas konjak,
fylldes han av en aning om något ödesdigert och avgörande
för hans framtid. Hans lilla fädernearv satte honom i stånd
att fritt följa sina böjelser, men som han var ytterst opraktisk
och rundhänt, var det snart slut på den lilla förmögenheten.
Han måste då vända Uppsala ryggen. Ett nytt understöd satte
honom emellertid år 1885 i stånd att återvända, men utan
bättre resultat. Han slog därefter definitivt examen ur hågen,
vistades någon tid hos en syster, som ägde gården Slorudsborg
i Brunnskogs socken, vilken hon själv skötte. Han levde där ett
muntert sällskapsliv med traktens manliga och kvinnliga
ungdom. Det är typiskt för Fröding, att han helst sökte
kamrater med muntert lynne, i vilkas krets hans humor så småningom
tinade upp. Han levde andligen isolerad, och sitt inre, djupare
liv öppnade han blott för någon utvald barndomsvän. Av
samtidens litterära personligheter kände han ytterst få.
Fast vistelsen i Uppsala icke lett till några resultat i yttre
mening, har den dock säkerligen varit av genomgripande
betydelse för Frödings utveckling. Det var i detta ögonblick,
som naturalismen nådde sin höjdpunkt: Ibsen, Brandes, Bjørn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
