Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- § 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Min brudgum, skynda med den dagen,
Då du wil hämta hem din brud:
När jag ur sorg och strid blir tagen,
Och du mig klär i lifsens skrud.
Ack! sälla dag! Ack! himla-frögd
När min förlösta själ förnögd
Får bårt ur detta fängslet fara,
Och städs hos dig i glädjen wara.
Derwid stannade nu Thecla och lade sin
luta ifrån sig. Den stund, då hennes öga ej kunde
se något annat i werlden, än det som ängslar
och förskräcker, såg shon uti trona en
oförwanskelig glädje, uti hwilken hon en gång skulle
blifwa intagen. Det är en himmelsk kraft i
själen, som gör at hon kan wara nögd uti eländet
och ofta le uti sjelfwa bedröfwelsen. Lyckliga de
själar, som lefwa i et saligt förtroende med sin
Gud, och känna hans saliga närwarelse uti sit
hjerta. Han har sin boning innom dem: han
upfyller dem med sin kraft, at de äro nögde i alt
elände och glada midt i bedröfwelsen. Det går
då ofta med dem, såsom med månan, hwilken
för wåra ögon synes ofta mörk; men den sidan,
som wänder sig emot solen, ljusets ursprung och
källa, är likwäl altid full med ljus. Så går det
ock med sådana. Deras yttre del, som allena
kan falla i werldenes ögon, är ofta full med
bedröfwelse och elände; men den ädlare delen, som
wänder sig emot nådenes och rättfärdighetenes Sol,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 17:15:59 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/mjhthecla/1/0035.html
