Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varit en tid i Linköping i pension, men (längre) än till hösten
betalar min mor ej något för henne och sedan skall hon tjena.
(Ännu) har hon ej fått tjenst; hvart skall hon taga vägen. Hon
har velat åt Stockholm, dit har jag (ej) velat haft henne, ty
— hon är vacker, lättsinnig, och jag känner Stockholm. Den
andra, hvilken jag förmodeligen nämt för dig, en stilla, hus*
hållsam flicka, skall äfven bårt och är i samma belägenhet.
Hvart de vända sig svaras: ”deras mor och mormor är rika,
det är bättre att hjelpa fattiga”, och ingen är i större behof
än de. De fordra och begära hjelp af mig, jag kann ej hjelpa,
med en helfvetisk känsla utsäger jag altid: ’ ’jag kann ej hjelpa
mina syskon, min fars barn. Ännu mera. De hafva vendt sig
till mig; redan för två månader svarade jag, att det var förgäfves
och har skrifvit två gånger, men mina bref hafva blifvit
uppsnappade ; af hvem kann du gissa, de hafva således satt sitt hopp
till mig och till en del blifvit bedragne; det smärtar mig oagtadt
jag ej är (orsaken). Min mor sträcker ej sitt hat endast till
dem; de andre få äfven erfara det. .. Ja, heromdagen var
jag nera att förbanna henne i min hetta. Jag har aldrig varit
i ett mera brinnande helfvete... Orsaken till detta är en
föraktlig passion, som min mor hyser för adjunkten1 hemma,
han har sett den och var nog edel, att oagtadt han var dum,
ej vilja begagna sig af densamma; utan för att förqväfva den,
vände han sin uppmärksamhet på min yngre och sedan hon
var borta på min äldre syster, men de hafva måst umgälla det.”
När Livijn 1805 återvände till modern, fann han alltjämt
dessa förhållanden fortgående. Huset var upp och nervändt.
Af sin kärlek, ”förledd till en ovärdig flathet mot Hadorph,
som till och med på ett lågt och plumpt sätt bedragit henne
(kunde man vänta annat af en prest?) och en vårdslöshet
utan like, har hon både vid gårdhandel och allt annat
försummat sin fördel, och jag inser redan, att mitt hopp att efter
henne få något kan ej inträffa... Dessutom i högsta grad
sjelfklok låter hon ej råda sig, allraminst af mig, som hon
enligt Hadorphs försäkran anser för den dummaste menniska
i verlden, som ej blifvit prest, efter jag kan så mycket som
fordras till prestexamen. På detta sättet dömmer min Mor,
1 Samuel Hadorph 1774—1843, död som komminister i Molilja och
Qott-fridsdal, sedan faderns död adjunkt i Högby.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
