Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
först i sina romaner, som Livijn nådde fram att teckna dylika
själsdrag.
Efter återkomsten från Tyskland var Livijn sysselsatt med
planen till trenne andra historiska dramer. Uti Sinclairs död
(1816) ärnade han behandla det s. k. Skottertåget, under
hvilket skotten Sinclair, som öfver Norge var på väg till
Sverige med legotrupper åt Gustaf Adolf, öfverfölls och dödades
af norrmännen. Livijn hade troligen fått idéen till dramat ur
Edvard Storms ”Zinklars Vise”, hvilken skulle sjungits i
sista akten.1 Endast planen finnes kvar. Sånger voro inlagda
i dramat, hvilket har scener, som erinra om Wilhelm Tell.
De två sista historiska ämnen, som Livijn ärnat behandla,
voro Carl Ulfsson och Engelbrekt Engelbrektsson. Af det
senare finnas endast kvar några för öfrigt verkligt storstilade
repliker ur första akten mellan drottning Margaretha och
konung Erik. Till ”Carl Ulfsson” (1818) finnes en plan.
Det var denna gång Livijns afsikt att teckna den svenska
medeltidens största kvinna, Birgitta. En ypperlig
kontrastverkan till dennas stränga väsen och asketiska allvar hade han
tänkt sig i hennes son, den lättsinnige Carl Ulfsson, ”en kater
och lustoger herre”. .Återigen är det ett historiskt-romantiskt
drama, fullt af mystik, af syner, uppenbarelser, spådomar,
och såsom motsats därtill processioner, hofprakt och annat
världsligt lefverne. Det är endast skada, att Livijn lät det
stanna vid planen.
2. Borgerligt drama. 1806 var Livijn sysselsatt med att
skrifva ett sorgespel Modermördaren, hvilket att döma efter
ett par bref, växlade mellan Livijn och Hammarsköld (den 8
och 15 november 1805) skulle blifvit ett borgerligt
skräckdrama i Ifflands eller Kotzebues stil. Fragmenterna äro för
öfrigt så få, att man knappast kan säga mer än att de scener,
som finnas, äro hopflätade af Hamlet- och Macbethintryck.
Zanoni, modermördaren, kan icke sofva, ty han ser stn moders
ande, som långsamt går igenom rummet.
3. Operor. Den 8 november 1805 skref Livijn till
Hammarsköld och berättade, att han sett Kellgrens Gustaf Wasa
uppföras. Han slutade sin kritik af stycket med följande ord:
”1 allmänhet kan [jag] ej förstå, hvad det är man förgudar i
1 E. Storm, Samlede Digte, Kjöbenhavn 1785.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
