- Project Runeberg -  Clas Livijn. Ett nyromantiskt diktarefragment /
230

(1913) [MARC] Author: Johan Mortensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för att förkunna de rebelliske nåd, så framt de vilja nedlägga
vapen och erkänna sina rättmätiga herrar; det är så mycket
mera sannolikt, att sådant misslyckas, som ödet blandat sig
i saken ... Jag nämnde nyss ödet, och jag bör således förklara,
huru det kommit med i spelet. Dermed har nemligen så
tillgått, att då döpelsen skulle ske på vårt arbete, voro vi i
yttersta förlägenhet om namn. Väl femtio det ena mera bizarrt
än det andra, uppgafs. Men detta ökade blott villervallan.
Ändtligen gjorde jag det förslaget, att utgallra 10 de bästa,
skrifva dem på lappar och kasta dessa i en hatt. Förslaget
antogs, med 9 kom man snart till rätta. Allesammans oskyldiga
barn; men i af seende på det 10: de befann sig Committéen i
förlägenhet. Ändtligen tog man ett utan synnerligt val. Far
min drog lotten, och se det var den sista lotten eller Opoetisk
kalender för poetiskt folk. Du undrar väl ej, om Lorenzo
bleknade vid uppläsandet. På fråga hvarföre? svarade han,
att det förekom honom så besynnerligt att se 15-åriga
förhållanden i ett ögonblick slitas. Och jag nekar ej, att äfven
mig har det vid närmare eftersinnande förefallit eftertänkligt,
att Skickelsen skulle på sådant sätt afskära en förbindelse,
till hvars upplösning efter hand år skulle eljest hafva åtgått.
Jag är likväl nöjd att så skett. Sannolikt producera vi ej heller
något nytt och bringa svenska vitterheten till sin höjd, men
vi skola likväl försöka att hålla fältet rent, intill dess den rätta
såningsmannen kommer. Ty icke var det din eller de öfrige
Polyfemisternas mening, att med så mycket besvär och fara
bränna ett svedjeland af franska Scholans klippta granar, för
att derigenom bereda nya Scholan tillfälle att få plantera sina
tårepilar. Något högre måste väl dermed åsyftas; och om
man ej kan rädda mera, måste man söka rädda rätten till
tviflan.”

Detta förslag var tydligen riktadt mot Atterboms poetiska
kalender. Äfven om icke denna titel utdragits, fanns det i
hatten kvar ytterligare ett par, som icke skulle förfelat sin
adress.1 Så uppfattades också företaget i Upsala. I ett bref
från Atterbom till fcuphrosyne uttalar denne sig tydligt om

1 Man läser i Livijns papper bland förslagen till titlar för denna kalender
äfven följande: Poetiska irrfärder emellan Allmänna Journalen och Upsala
litteraturtidning o. s. v. Bland Livijns papper finnas trenne utkast till förord
till kalendern, af hvilka dock intet helt kom till användande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:17:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjmlivijn/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free