Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarför en ny upplaga omedelbart måste utgifvas. Hela hösten
voro tidningarna öfverfulla af kritik eller loford, och
polemiken fortsattes ännu 1833.
uenna strid kan här endast i korthet relateras. Nya Argus
hade funnit sig angenämt öfverraskad vid genomläsningen af
skriften, där den hade återfunnit många sanningar, som den
själr törut framställt. I Svenska medborgaren, Anckarsvärds
eget organ, angreps däremot boken mycket häftigt i flera olika
artiklar. Tidningen insinuerade, att den var författad af
Aske-löf och Livijn gemensamt. Jan Jansson anklagades för att
angripa icke blott oppositionen utan all liberalism öfver hufvud
och för att vilja utvidga konungamakten och afskaffa det
konsti-tionella samhällsskicket. I Fäderneslandet öppnade
Crusen-stolpe ett lifligt guerillakrig mot Jan Jansson. Boken kallades
för en moderniserad reminiscens af frihetstidens politiska
smädeskrifter. Skri fsättet saknade emellertid icke sin retelse.
Det utgör ”en brokig väfnad af Svenska Minervas lekande stil,
af den djerfva bildrikheten hos vår mest humoristiska Skald
(Dahlgren) och af de vidunderliga fraser, som gjorde 1823
års Bevillnings Utskotts Betänkande så ytterst tunga att läsa”
(Livijn). Dagligt Allehanda kunde icke förstå, att
oppositions-organet Nya Argus åtagit sig att rekommendera en sådan skrift
som ”Opposition och Ministère”, författad ”af en viss Svensk
Helot, som kallar sig Jan Jansson, men hvilken snarare borde
heta Silfverjan (i den politiska litteraturen väl förståendes),
emedan han plundrat hela svenska ordboken på dess
silfver-glitter, för att dermed förblinda enfaldigt folks ögon ... Ser
han icke, att denne Helot vill störta oppositionen, blott för att
få tillsvidare behålla ministéren och sedan denna, för att införa
despotismen?”
Under tiden hade emellertid Askelöf uppträdt i Svenska
Miner va (30 sept., 7 okt. 1831) och i ett par artiklar belyst
vännens hjärteutgjutelser. Askelöf lämnade en humoristisk
öfversikt af de olika tidningarnas recensioner, och gaf därefter
ett spetsigt svar på Medborgarens insinuation, att boken skulle
tillkommit genom ett taskspeleri af ett gammalt forforistbolag,
och anförde äfven Fäderneslandets åsikt, att den skulle
utgöra en produkt af Askelöf, Dahlgren och Livijn. ”Om vi å
ena sidan voro smickrade af Fäderneslandets artighet,” fort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
