Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J. K. Huysmans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skall leva i samhället och nödsakas att se
människoansikten.
Des Esseintes erbjuder, där han lever ensam i
underliga sysselsättningar, icke ringa likhet med en
av Poes hjältar, Roderick Usher. Liksom denne är
Des Esseintes den siste av sin ätt, en begåvad
sjukling, som hatar sin egen tidsålders fulhet och
medelmåttighet, men svärmar för alla skönhetens mest
bizarra former.
»A rebours» är icke blott en individs, det är en
generations historia. Här har man bilden av
»deka-denten». Inflytandet från Poe och Baudelaire, som
dittills varit tillbakaträngt av naturalistiska
tendenser, dök åter upp med denna roman.
Ofta betraktas sådana böcker som »A rebours»
som moraliskt skadliga men en sådan uppfattning är
knappast riktig. I nutidssamhället måste allt
erhålla ett andligt uttryck, och vad som skall
bekämpas, måste, för att verksamt utrotas, bekämpas med
andliga vapen. Det första steget för att ett eller
annat missförhållande, en last eller en sjukdom skall
kunna undertryckas, är att man upplyser om, att det
finnes och vari det består. Det måste således
beskrivas. Den, som skildrar en andlig farsot, är
därför icke att uppfatta som en förgiftare av brunnarna
utan som en samhällets välgörare. När Goethe skrev
sin Werther, förskaffade han sig själv och sin tids-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
