Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J. K. Huysmans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Högst intressant är skildringen av, huru
djävulen ansätter honom och plågar honom med tvivel.
Eller hur koncentrerar sig icke hela klosterlivets enkla
uppfattning i framställningen av svinaherden, den
enfaldige broder Siméon, som endast i kraft av sin
brinnande tro är den störste djävulsbesvärjaren i hela
klostret. Det är en gestalt från den tid, då tron levde
i människornas sinnen. En sådan man var den
helige Caedmon, som plötsligt, som genom ett under,
fick sångens gåva, han som dittills aldrig kunnat öppna
sin mun i brödernas krets.
Ovillkorligen frågar man sig emellertid, huru det
egentligen förhåller sig med Huysmans’ omvändelse.
Har han verkligen blivit kristen? Eller spelar han
endast en komedi inför oss, såsom pariskritiken ofta
förebrått honom? Det kan icke vara tvivel om, att
det icke är allvar, fast Huysmans icke generar sig för
att skämta med sin tro. Men om kristendomen
framför allt är ödmjukhet, kärlek till Gud och människor,
finnes det alltjämt spår av den gamle hedningen.
Liksom Strindberg, med vilken Huysmans erbjuder
stor likhet, betraktar han kyrkan och klostret som
ett slags asyl, där syndaren straffas och tuktas till
bättring. Det första djupare behovet, som driver
Huysmans mot kyrkan, är behovet av disciplin, en
bättre hygien och en bättre moral än den han hittills
levat med.
Hans broderskärlek i början av boken är i varje
4 — Mortensen, Människor och böcker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
