Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Benvenuto Cellinis självbiografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
er och inför mitt verk. Ingen får motsäga mig! Ty
vid sådana tillfällen kräves handling, men inga
råd.»...
»Jag gick genast för att se på ugnen och fann, att
metallen stelnat till en enda kaka. Jag tillsade två
hantlangare att gå till grannen mitt emot, slaktaren
Capretta, och hämta ett mått ung ekved, som varit
torr i över ett år (madonna Ginevra, Caprettas hustru,
hade lovat mig denna ved) och då de kommo med
de första fången, började jag därmed fylla
slaggrummet under ugnen. Denna vedsort åstadkommer en
starkare hetta än alla andra, varför man använder
al- och barrved vid styckegjutning, emedan den ger
mildare värme. Då metallkakan började ha känning
av denna fruktansvärda hetta, begynte den smälta
och gnistra. Vidare rensade jag upp kanalerna och
skickade andra upp på taket för att släcka elden,
som hade blossat upp ännu häftigare på grund av
den starkare hettan, och åt trädgårdssidan lät jag
hänga upp dukar och skynken, som skulle skydda
ugnen mot regnet».
»Sedan jag avhjälpt alla dessa olägenheter, ropade
jag med hög röst än till den ene än till den andre:
»Gå efter det och det! Tag bort det och det!» och
då de sågo, att kakan började smälta, lydde de mig
så beredvilligt, att var och en arbetade för tre.
Sedan skickade jag efter en halv tenngöt, som vägde
omkring 60 skålpund, och kastade ner den i ugnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
