Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Benvenuto Cellinis självbiografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och fåta andra döma. Vad han gör, måste vara rätt
och naturligt.
Man har ofta betvivlat dessa memoarers
sannfärdighet, men knappast med rätta. Visserligen må man
icke tro allt, vad han säger. Han är för mycket
italienare för att icke känna ordens betydelse. Han
förstår att tala för sin sak och, om det gäller, en
smula försköna. Dock icke mycket; han är för
naturlig för att kunna hyckla och medvetet förvrida.
Utan blygsel omtalar han allt, sina kärleksäventyr,
sina sjukdomar såväl som sina stora bedrifter. Nyare
forskningar hava också ådagalagt, där det varit
möjligt att kontrollera honom, att han är långt
trovärdigare än vad man föreställt sig.
I högsta grad naturlig är också hans stil. Han
kunde icke latin, men latinet var då den väg, på
vilken man lärde sig att tala i konstfulla och väl
avvägda perioder, att välja sina epitet och smakfullt
anbringa dem, att logiskt ordna framställningens olika
delar. Dessa retorikens konstgrepp äro icke Cellinis
sak, men kanske har denna bristande kunskap just
varit till fördel för hans stil. Huru oändligt mycket
mera frisk och lefvande är icke hans konstlösa
framställning i memoarerna än i hans traktater, där han
låtit Gherardo Spini slipa och glätta perioderna efter
konstens fordringar. Visserligen är ibland
kompositionen lös och oredig; här och där påträffar man
upprepningar och satser, i vilka tankarna liksom kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
