Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Octave Feuillet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nästan spöklikt över tavlan. Kejsaren själv är ett
stycke av en äventyrare, och man tycker sig skymta
blodfläckar i hans hand. Kvinnan vid hans sida är
ej född att bära purpurn; hon har erövrat den
genom sin strålande skönhet.
Och dessa båda äro omgivna av andra
drömmare och äventyrare. Ett brokigt kosmopolitiskt
sällskap, som bildar hovet i Tuilerierna. Berömdheter
växa som svampar upp ur jorden. De födas på en
natt och äro försvunna, innan solen går upp.
Hauss-mans nydaningar, världsutställningen, diplomatiska
segrar, lagrarna från Sebastopol bilda ramen kring
tavlan. Och musiken, efter vilken alla dessa
nöjes-lystna, livslystna fantomer röra sig, är Offenbachs
sprittande och lättfärdiga melodier.
Men under denna skimrande yta skönj es redan
upplösningens frö. Nya krafter, djupa motsatser
stiga redan upp från djupet för att virvla bort hela
denna skara. Feuillet dröjer ofta och gärna vid
några av de makter, som enligt hans mening
undergräva Frankrikes styrka. Först och främst är
Paris för mäktigt. Huvudstaden dödar det enkla,
sunda livet i landsorten. Den liksom inympar på
denna sin egen feber. Landet måste decentraliseras.
Äktenskapet är icke heller, vad det borde vara.
Dess helgd är borta. Det finnes knappast en roman
av Feuillet, där han icke visar oss ett eller annat
äkta par, som lever i en slags tyst skilsmässa. Man-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
