Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anna Lenah Elgström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
figurerna, fast endast skisserade, skarpt tecknade
och med ett suggestivt liv, vittnande om den skärpa,
varmed de äro uppfattade och sedda. Trots tesens
dysterhet och ämnenas vildhet är slutintrycket
skönhet. Det svävar stundom över dessa scener och
gestalter en högstämd, poesimättad skönhet, något av
den mystiska glans, som Edgar Allan Poe som ingen
annan lyckats förläna åt sina drömbilder. Ett sådant
intryck gör Lady Moira, där hon med sina stora»
kärrsvarta ögon och korpsvarta hår skrider fram på
krönet av medeltidsborgen, som lik en lodrät, mörk
klippa, ett enda väldigt block, reser sig ur den öde
ljungheden. Knektarna göra korstecknet bak
hennes rygg, förfärade över det dämoniska i hennes
uppenbarelse, när de möta henne i borgens inre.
Samma gloria av tragik och skönhet svävar över
Marguerite, den unga klosterjungfrun, där hon vid
sin makes, amiralens av Frankrike sida dansar sin
bruddans inför Henrik III :s fördärvade hov, inför
Ca-tarina av Medicis elaka leende och Mignonemas
hånande ögonkast. Hela beskrivningen har något
symboliskt som i begynnelsescenen:
»Konungens spelmän, en grön och violfärgad
flock, glänsande som skalbaggar i det purpursvarta
mörkret utom fackelskenets räckvidd, stämde sina
instrument. Då de första tonerna, spröda och klara,
trevade sig fram ur dunklet och facklorna i detsamma
flammade upp som hundratals onda, lågande ögon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
