Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En Pariserpojke i kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hänförelse såväl som sin sorg och sina tårar under
ironiens täckmantel. Han gråter icke gärna
offentligt, det skulle verka stötande. Han skrattar hellre.
Och här skrattas! Med vilken ironi är icke
redan mobiliseringen i den lilla normandiska staden
skildrad, som inleder boken. Man ser olika typer av
värnpliktiga från staden och landet. Stämningen är
icke alltför entusiastisk, och hur skulle det också
kunna vara möjligt att plötsligt entusiasmera en
fredlig perukmakare, en modehandlare o. s. v. för krigets
hårda äventyr. Man fogar sig i sitt öde, men med
svårmod övergiver man hemorten och dess fredliga
sysselsättningar.
Kriget, som här skildras, är den första
sammanstötningen mellan de båda arméerna innan de ännu
grävt sig ner i leran. Tåget går mot Lothringen,
och sedan följer en del slaktscener, säkerligen
målade just som den enskilde soldaten ser dem. Det
vill säga han ser intet annat än vad som tilldrager
sig på den lilla plats, där han själv befinner sig.
Sammanhanget i händelserna, vad som verkligen sker,
är honom en gåta, och varför man plötsligen drar
sig tillbaka är honom lika obegripligt. Detta
förhållande är bra markerat i denna serie av snabbt och
livligt framställda bataljscener, där den enskilda
truppen är som en flock av får, som följer sin herde.
Enskilda drag bita sig fast i minnet, som det
mästerliga porträttet av kompanichefen, vilken truppen förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
