Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledning.
Liksom öfverallt, der dramat blomstrat, kan man
äf-ven inom medeltidsteatem urskilja två arter af drama:
ett allvarligt och ett komiskt. Det senare tyckes i sin
utveckling direkt anknyta sig till de sista produkterna af
det antika dramat — till dessa mimer och pantomimer,
hvilka under kejsartiden nästan fullständigt undanträngt
tragedien och den högre komedien och mot hvars oblyga
sedeslöshet kyrkofäderna ständigt utfara.
Så är deremot ej fallet med det allvarliga dramat.
Liksom det grekiska framgick ur Dionysosfestemas
di-tyramber, så utvecklades det medeltida ur den kyrkliga
körsången och utgjorde i sin ursprungliga form en
integrerande del af de stora festdagarnes gudstjenst.
Det första intrycket man får, när man gör bekantskap
med en större mängd medeltidsdramer från olika
århundraden, är väl det, att de alla likna hvarandra som på ett
träd det ena bladet det andra. Man tycker, att der
egentligen ej är någon annan skilnad mellan dem än den, som
betingas af deras större eller mindre omfång och en viss
variation af ämnena. Hela den literära behandlingen
förekommer en deremot nästan schematiskt enformig.
Granskar man dem närmare, upptäcker man dock äfven här
differenser, och man varseblir, huru det från århundrade till
århundrade skiftar karakter, samt att hvart och ett af dessa
dramer i sjelfva verket har sin särpregel. Tillåter nu också
icke det föreliggande materialets torftighet, att man i alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
