Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man ej underlåta att sammanhålla det med medeltidens
öfriga diktarter och då framför allt med dess epos. Ty
dramat är ju i sjelfva verket aldrig något annat än en
omarbetning af en eller annan berättelse. Och då nu blott en
ringa del af medeltidens väldiga dramatiska produktion
nått fram till oss, och många af dessa dramer te sig helt
isolerade, historiskt oförklarliga, så måste man på omvägar
söka att finna deras genesis. Hur förklara Adam de la
Halle’s dramer från tolfhundratalet? De tyckas utan alla
föregångare, om man endast jemför dem med den
föregående och efterföljande dramatiska literaturen. Besinnar
man emellertid deras för tiden ovanliga fulländning, så kan
detta ej gerna vara fallet, och om m^n jemför dem med
vissa’arter af medeltidens berättande literatur, så framträder
deras orsakliga sammanhang med en helt annan klarhet.
Medeltidsdramat är ett uppbyggligt drama. Det är
så i det stora och hela, och det var kyrkans mening, att
det så skulle förblifva, men under tidernas lopp insmög
sig först förstulet och omedvetet, slutligen med allt större
djerfhet element, som ej tjenade kyrkliga ändamål, ja
slutligen stodo i öppen strid med dessa. De blefvo detta dramas
död — men de voro också förberedelser till en högre form
af drama. Ty från vår synpunkt ligger ju
medeltidsdramats högsta intresse ej minst deruti, att det bereder väg
för det moderna dramat, som i somliga länder endast är
en direkt ättelägg af detsamma. Det sätt, hvarpå
medeltidsdramat förberedt det moderna, ligger nu ej deri, att
det gjorde framsteg mot en högre teknik eller en ideellare
karaktersteckning. Det var först renässansen som mäktade
detta. Medeltidsdramats utveckling är långt mindre
organisk, den är helt yttre, den består i en frigörelse från det
kyrkliga inflytandet och ett öfvergående till det profana,
och denna frigörelse visar sig i en småningom
försiggående utvidgning af ämneskretsen. Episkt till sin
karakter för det successivt alla medeltidens episka former
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
