Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Profanmysteriet under medeltiden från dess första framträdande till omkring 1550
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men när och af hvem uppfördes dramer af en så
verlds-lig karakter som Destruction de Troye eller Mystère du siège
d’Orléans?
Medeltiden hade ju äfven andra fester än de
kyrkliga, som firades med bibeldramer och religiösa
processioner. Redan tidigt finner man äfven omtalade dramatiska
tillställningar af en rent verldslig karakter. Än
anordnades de af konungen och hofvet vid utländska furstebesök,
än af städerna, när konungen eller hans utsedda gemål
för första gången höllo sitt intåg (entrée) i en viss stad
eller af andra anledningar hedrade dees borgare med ett
besök. Vid dylika tillfällen aflöste i brokig omvexling
det ena skådespelet det andra: sällsynta djur förevisades,
akrobater och taskspelare uppträdde, andliga skådespel
uppfördes. Den vanliga formen för dessa fester var, att man
föranstaltade processioner och vid de gator, der tåget drog
fram, upprättade skådebanor, på hvilka agerande
uppträdde. Mycket omtyckta vid dessa tillfällen voro de s. k.
mystères mimés, stumma spel af mycket vexlande innehåll.
De voro hvad vi skulle kalla tableaux vivants,
framställande scener ur bibeln eller allegorier etc. Vid dylika
tillfällen hafva äfven scener af rent profant innehåll
medta-gits, så att man i viss mån torde kunna räkna dessa stumma
spel som en art föregångare till de senare verkliga
dramerna, liksom La Passion långt innan den ännu förekom
som taldrama, uppförts på detta sätt1. Dylika profana
skådespel finnas tidigt omnämnda. Så gaf år 1318 Philip
den sköne en fest i Paris, så praktfull, att Frankrike ej
på länge skådat dess make 2. Edvard II af England kom
jemte sin gemål och mycken adel endast för denna
högtidlighets skull öfver kanalen. En storartad lyx
utvecklades i klädedrägten ; tre gånger hvar dag under loppet af
1 Petit Mystères, II p. 188.
1 Félibien et Lobineau, Histoire de la ville de Paris. I—Y.
Paris 1725. t. I p. 523.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
